Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Current Obsessions

SE ALLT

Baby Ace – The First 2 Weeks

For the English version, please go to the bottom of the post.

Nu när Ace är drygt 2 veckor har vi börjat lära känna honom lite bättre. Det är så häftigt hur de har små personligheter direkt och hur alla barn är så olika.

Eftersom att han kom ut 2 veckor sent så är han äldre i utvecklingen än i ålder. Så i appen ”Wonder weeks” räknas han som drygt en månad redan eftersom att hjärnan och kroppen utvecklas både inuti och utanför magen. Så på ett sätt så ”missade” vi de första två veckorna av hans utveckling.

Vilket faktiskt inte behöver vara någonting negativt, för han kom ut både stor, stark och mentalt redo . Så han sover redan ganska bra till exempel. Oftast blir det 2-4 timmar i sträck och han har redan ett mönster på 3 timmar – 4 timmar – 2 timmar på kvällen och natten med matpauser mellan.

Han kan även redan lyfta på huvudet själv och i dag fick vi till och med hans första riktiga tår. En ensam en som sakta rullade ner för kinden, dramatiskt värre. Det gjorde lite ont i mammahjärtat måste jag erkänna. Gråten blir så mycket mer sorglig när det kommer riktiga tårar.

Aces favoritsaker att göra är att sova, äta, titta på svartvita bilder med intressanta mönster och åka vagnen/bli buren i sele. Han somnar som en stock i bilbarnstolen och när vi tar våra promenader i parken så sover han rakt igenom. Han blir bara arg när maten inte kommer fram snabbt nog och om det skulle bli tomt i bröstet så blir han en arg liten röd svettig gremlin som morrar och ruskar på hela kalaset. (Aj…!) Ibland bits han med, även fast han inte har några tänder så känns det ganska ordentligt. Ingen förvarnade om det i amningsklasserna!

Allt som allt så är han en väldigt snäll liten bebis, så vi har verkligen haft tur.

Vi går in i vårt första ”leap” i Wonder weeks, dvs en utvecklingsfas, i dag och då kan saker och ting ändras, så jag kanske har jinxat honom nu… I den här fasen kan vi ha turen att få första leendet och han ska visst vara vaken och mer intresserad av vad som händer runtomkring honom.

För vår del har vi börjat hitta våra fötter som föräldrar, det tar på krafterna att inte få den mängden sömn som vi är vana vid, men vi har ändå tur jämfört med många andra så jag ska absolut inte klaga. Jag spenderar nästan all hans vakna tid med att amma, han har bestämt sig för att bli en riktigt stor kille, så då krävs det mycket energi. Jag måste lära mig att amma utan att använda händerna, eller i alla fall ha en hand fri, så att jag kan blogga samtidigt…

Här i UK får man bara 2 veckors pappaledighet, så Garth har gått tillbaka till jobbet den här veckan. Det kommer med sina egna svårigheter, som hur man ska kunna gå och kissa när han är vaken (jag tar med honom och håller honom i famnen just nu.. funkar ett tag iaf, jag vill inte att han ska traumatiska barndomsminnen!) duscha gör jag just nu när Garth kommer hem på kvällen, men jag måste flura lite på hur jag ska kunna göra det under dagen. Problemet är att jag har både Olive och Ace och inte bör lämna dem ensamma med varandra. Jag kanske ska testa att lägga honom i vagnen och rulla in den i badrummet? Några andra förslag?

Jag kan promenera Olive när jag har Ace i selen eller vagnen, så hon kan få sin promenad. Jag får dock inte lyfta mer än 4 kg just nu på grund av snittet, så det är ett pussel att få ut både vagn, bebis och hund på ett vettigt sätt ur huset när jag är själv.

Det är så världsliga saker, men som blir så himla mycket mer komplicerade helt plötsligt. Men jag tar det långsamt och en sak åt gången den här veckan och så fort jag har funderat ut hur allting funkar så tror jag att vardagen kommer att bli mycket smidigare.

För tillfället kollar jag på väldigt mycket Arrested development på Netflix och ringer Josefina och Bex som sitter i precis samma situation på högtalarfunktionen på mobilen medan lillskrutten äter för kung och fosterland. Det är underbart skönt att ha vänner som själva sitter och maratonammar och kan relatera till situationen.

Det ska bli spännade att se vad som händer under den här veckan och jag hoppas på att kunna få till något av en rutin snart så att jag kan få lite mer gjort om dagarna. 

Fler inlägg om barn och graviditet hittar du här;

My Body – 2 Weeks Post Birth
My Birth Story
The Going Home Outfit & Ace Meets Olive

For the English version, please click below. 

(more…)

My Body – 2 Weeks Post Birth

For the English version, please go to the bottom of the post.

Något som jag tror att många av oss är oroliga över när det kommer till graviditet och barn är just hur mycket det kommer att ändra kroppen och på vilket sätt. Inte bara hur vi ser ut, utan även hur vi känner oss både fysiskt och psykiskt. 

Jag tror att de flesta förstår att ja, kroppen kommer att ändras och att det är någonting som man får ta när man väljer att bli gravid. Det kommer även stundtal att göra ont och ibland får man skador som kan vara svårare att bli av med. Det är ett lotteri vart man hamnar i slutändan, men drömmen är väl att få vara ”sig själv” så mycket som möjligt och så snabbt som möjligt efter förlossningen.

Det finns de som har tur som knappt får några förlossningsskador alls och där magen sjunker tillbaka på en vecka. Men det är faktiskt ganska så ovanligt. Oftast så blir det ett par stygn, bristningar här och där, en mage som ser gravid ut ett tag längre och känns lite som en degklump, några extra kilo eller som i mitt fall ett nytt snyggt ärr i bikinilinjen.

Jag födde ju med akut snitt så jag har bara den erfarenheten att dela. Men det kan kanske vara intressant att läsa ändå, speciellt om ni som är gravida och kanske måste snitta ni med.

Bristningar – Då jag gick över 2 hela veckor så blev min mage helt enormt stor och det var även under dessa veckor som jag fick ett gäng bristningar. Om jag hade fött i tid så hade min kropp sett lite annorlunda ut än vad den gör nu, men det är ingenting som jag kan göra någonting åt. Det finns ingen mening att gråta över spilld mjölk helt enkelt. Jag gillar att man här i UK säger att man har ”earnt your tiger stripes”. Någon kallade dem även för ”flames” vilket jag tycker är lite kul.

Värt att komma ihåg är att bristningar även drar ihop sig med huden när magen går tillbaka, så de syns så himla mycket mindre än vad man tror att de kommer att göra.

Gravidvikt – Jag gick upp 16 kg under graviditeten. När jag vägde mig 3 dagar efter födseln så vägde jag precis lika mycket som dagen jag födde, dvs 63 kg. Då hade jag blivit av med en 4 kg bebis, massor med blod och allt fostervatten. Men eftersom att jag hade snittat så blev jag enormt svullen istället, så alla de kg som försvann under födseln hade blivit ersatta av vätska. Mina fötter såg ut som bakpotatisar med 5 små nypotatisar ovanpå, jag hade inga knän och kunde inte få på mig några skor eller byxor.

Det tog 4 dagar till innan vätskan äntligen började försvinna och jag började gå ner i vikt.

Sedan dess har det gått hyfsat fort, nu ligger jag på 55 kg, så 8 kg över min startvikt och jag går fortfarande ner varje dag. Det är viktigt att påpeka att det här inte är vikthetsande utan en process i kroppen som händer i de flesta fall efter en graviditet. Jag bantar eller tränar inte, det är helt enkelt vätska och annat som lämnar kroppen som egentligen inte ska vara där.

Magen – Som ni kan se på bilden som jag tog i fredags på Ace 2 veckors-dag så är min mage absolut inte borta än. Den har gått från att vara en 8 månadersmage efter förlossningen till att långsamt sjunka ihop. Att det tar lite tid har både att göra med att min mage var enorm och stod ut väldigt mycket, men även för att ett kejsarsnitt är ett stort trauma för kroppen. De har skurit upp livmodern och istället för att vara hel och kunna dra ihop sig, så måste den samtidigt även läka.

Jag tycker att den ser ganska rolig ut, som en liten ölmage… och jag hoppas på att den kommer att vara borta innan Ace fyller en månad. Vi får se, tar det längre så får jag ta det, man kan inte göra så mycket åt saken.

Återhämtning -Skillnaden mellan snitt och vaginal födsel när det kommer till återhämtning är i min erfarenhet att snittet gör att allting händer lite senare. Jag skulle vilja säga att det som mina vänner som födde vanligt var med om i vecka 1, hände mig under vecka 2.

Ett stort plus med snittet är att de ”städar upp” ordentligt i magen och man därför får mycket mindre blödningar efter. Sedan måste jag erkänna att själva ärret från snittet har varit ganska så smärtfritt. Det läkte fort och nu kan jag röra mig nästan precis som vanligt igen. Det är verkligen superskönt!

Andra saker att tänka på är att magmuskler, tarmar och allt annat som har flyttat på sig under 9 månader måste få lite tid på sig att hitta hem igen. Det är helt galet att kroppen vet hur den ska först flytta på allt och sedan flytta tillbaka hela rasket igen.

Sedan har vi ju amningsbrösten… var beredda på att få riktiga bomber dag 3-4 när den riktiga mjölken kommer. Det går över och de slutar vara hårda ganska snabbt, men stora kommer de att vara ett tag.

Summan hittills är att jag gärna vill bli av med magen så att jag kan ha på mig vanliga kläder igen, inte bryr mig så himla mycket om bristningarna och räknar med att behöva jobba lite för att tappa de sista gravidkilona. Men allt det här är mer än värt det när jag tittar på vad jag fick tillbaka.

Är inte kvinnokroppen fantastisk?!

Ni andra som har fött barn får jättegärna dela era erfaranheter, jag har ju bara en födsel att jämföra med, så det vore väldigt intressant att höra om fler. 

For the English version, please click below.

(more…)

senaste från Mode

Pushing Buggy & My New Coat

For the English version, please go to the bottom of the post.

Vem behöver en handväska när man har en vagn? Så galet praktiskt, jag kan ta med mig hur mycket saker som helst!

I dag var vi och registrerade att Ace är född, fick födelsebevis, registrerade hans namn och ansökte om ett pass. Jag tänkte försöka se om vi kan göra samma sak i Sverige så att han får dubbelt medborgarskap. Vissa av er har frågat om jag tänker prata svenska med honom och min plan är att prata Engelska när Garth är med och Svenska på dagarna när vi är ensamma hemma. Det vore toppen om han kunde lära sig båda språken samtidigt.

I dag är det förretsen två veckor sedan vår lilla skrutt föddes och Garth överraskade mig med en fin present, en ny kappa från Elizabeth and James! Jag såg den på Vestaire Collective när jag var gravid och tyckte att det var såååå fin, men sedan såldes den ganska direkt till min stora besvikelse. Jag har verkligen ångrat att jag inte köpte den när jag kunde.

Men sen så visar det sig att det var världens bästa Garth som i smyg köpte den till mig som en push present. Helt perfekt för när jag ska ut och rulla vagn i höst! Ace älskar förresten vagnen, han somnar som en stock så fort vi börjar promenera.

Jag är så himla nöjd med vår vagn från Egg, den är galet lättrullad och vänder på en 5-öring. Extra glad är jag att vi valde den ljusare färgen, även om det är lite minde praktiskt så känns det helt rätt.

Outfit – Kappa från Elizabeth and James, gravidjeans från Seraphine, cashmeretröja från Uniqlo, Chloé over-knee boots och vagn från Egg.

For the English version, please click below. 

(more…)

Tess Montgomerys webbshop
Dölj
bloglovin
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Emma Danielsson
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Vanja Wikström
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Mode
Paulina Forsberg
Home
34 kvadrat
Hälsa
Ida Warg
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Makeup by Lina