Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Current Obsessions

SE ALLT

Family & Children

Wart Yard?!

For the English version, please click go to the bottom of the post.

Det är lite kul när jag översätter bloggen ibland. Jag skriver alltid den svenska versionen först och sedan skriver jag den igen på engelska.

Dock blir det kortslutning ibland och antingen kan jag inte för mitt liv komma på vad ordet heter på det andra språket eller så direktöversätter jag och då blir det ofta väldigt tokigt.

Som ordet bröstvårta till exempel – Breast wart? Sexy!
Vårtgård – Wart yard?
Livmoder – Lifemother?

… kan ni komma på några fler?

I dag var vi på The Dairy och åt en tasting menu lunch tillsammans med Ian, Candace och deras lilla Summer som är 2 veckor äldre än Ace. Hur gott som helst och jag tror tusan att min aptit håller på att komma tillbaka.

Det är toppen att umgås med andra par som har barn i samma ålder, det är så lätt att inte våga gå ut och äta av rädsla att man ska störa andra på restaurangen om skrutten börjar gråta. Men när man är några fler och inte bara ett barn så känns det genast lite bättre, styrka i nummer på något sätt.

För varje gång vi går ut och gör något med Ace som höjs självförtroendet ett snäpp. Snart kanske vi till och med vågar oss på att äta middag ute!

For the English version, please click below.

(more…)

Ace 1 Month!

For the English version, please go to the bottom of the post.

I dag fyller den här smått skeptiska unga herren hela 1 månad! Grattis Ace!

Vi firade med att äta lunch på Flotsam & Jetsam och ta en promenad i solen. Lillkillen sov igenom det mesta, så vi tittade i  hans favoritböcker (svartvita) och studerade takfönstret noga när vi kom hem. Han älskar det där fönstet, så fort vi är i hans rum så tittar han upp i taket.

Vi har även fått våra första stora ordentliga leenden de senaste dagarna, men hittills har vi inte lyckats fånga dem på bild. Han är lite snål med dem än så länge, men de jag har fått har kommit från munpruttar och stora leenden från min sida. Jag måste helt enkelt lära mig hans humor…

Ace har även blivit en liten flintis så här på gamla dagar, allt håret han föddes med håller på att ramla av och jag tycker att jag anar lite ljusare små hårstrån som börjar gro i dess ställe. Åå vad jag hoppas att han blir blond och lockig som Garth, det vore så himla sött.

Det börjar i övrigt kännas mycket mer greppbart att vara förälder nu.

Vi har lärt känna honom mycket bättre och hittat någon form av rutin. Just nu sover vi faktiskt helt ok på nätterna, häromdagen sov Ace 6 timmar på raken! Annars blir det ett par omgångar av 3-4 timmar med en eller två matpauser mitt i natten.

Det känns helt ok att gå upp när jag vet att om jag pusslar ihop natten rätt så får jag i alla fall 6-7 timmar allt som allt. Då känner jag mig faktiskt helt ok på dagen sen. Men för tillfället går jag och lägger mig 22.00 för att det ska gå ihop och så pumpar jag så att Garth kan ta morgonpasset och jag får 3 timmars sömn helt ostört mellan 06.00 – 09.00 och det är himmelen! Garth älskar att få den ostörda stunden med Ace på morgonen och jag toppar upp på sömnkontot, win-win. För er som undrar så har det inte påverkat amningen alls, så för oss funkar det verkligen toppen.

Jag börjar känna mig redo att sakta men säkert börja ta tag i andra delar av livet nu. Jag har mitt första (telefon)möte med Cecilia ( min creative assistant) på Måndag och så ska jag plåta med fotograf Ida på Onsdag. Jag vill rulla igång bloggen lite mer aktivt nu igen och hitta rutiner som passar för det.

Vi har varit föräldrar i en hel månad nu och vi har lyckats hålla både bebis, hund och oss själva hyfsat nöjda och glada. Heja oss!

Ace fina pyjamas kommer från Polarn & Pyret och var det första plagget vi köpte till honom i vecka 9 när vi var hemma för att berätta för min familj att vi väntade barn. 

For the English version, please click below. 

(more…)

The Importance Of Me-Time

For the English version, please go to the bottom of the post.

I dag var en riktigt bra dag. Vi börjar verkligen hitta vår nya vardag nu och känna att vi kan styra livet mer än att livet styr oss, det är en jätteskön känsla.

Någon sa i en kommentar att jag såg trött ut, i en annan att Garth såg arg ut och sedan var det någon som hintade om postpartum depression etc.

Att jag och Garth är trötta – No shit! Vi har en 3 veckors bebis hemma, klart vi är trötta! Ge mig en person som inte är trött i det läget… Men för varje natt så passar pusselbitarna lite bättre och vi får några minuter till och så byggs det på. Det tar man som småbarnsförälder, för så är det bara och man får så mycket tillbaka att det inte gör så mycket.

När det kommer till postpartum depression så kan jag först och främst lugna er med att jag inte känner mig nere utan mest är trött. Istället har jag som bloggare ett val – Antingen kör man på hela rosa fluff-grejen och berättar bara om allt det bra. För det är klart att det är enormt mycket bra, det är ju en bebis för tusan. De är ju så galet älskvärda så att man inte vet vart man ska ta vägen ibland. Jag har aldrig varit mer kär i en levande varelse förut.

MEN jag väljer även att dela med mig av det andra och det betyder att prata om dagar som är mindre bra, vad jag personligen tycker är mer eller mindre tufft och allting mittimellan. Det är så lätt att ge en glossig yta och bara glättigt köra på trots att det finna så många andra sidor av att vara nya föräldrar. Jag själv hade verkligen uppskattat att läsa om alla sidor och på så sätt varit lite mer förberedd på den första tiden med bebis.

Inte för att det skulle ha ändrat något i vårt beslut att skaffa barn. Men floskler som att ”det gör inte ont att amma” är verkligen inte hjälpsamma när man sitter med mjölkstockning och blåsor på bröstvårtorna.

I dag jobbade Garth hemifrån och eftersom att Luke gjorde samma sak så bokade killarna in mig och Bex på varsin mani/pedi och tog småkillarna på promenad under tiden. Det var precis vad vi behövde, en liten paus där vi kunde snacka bebis och bebisliv med varandra medan vi drack kaffe och fick naglarna fixade. Deras lilla Milo är född på samma dag, samma sjukhus  och vi låg bredvid varandra dagarna efter. Så vi går igenom precis samma saker just nu och det är otroligt skönt att ha en person att ventilera både det positivia och det negativa med.

Det lustiga är att efter ungefär 20 minuter så whatsappade vi båda killarna och kollade att allting gick ok, det är ungefär så långt tid det tar innan vi saknade våra små skruttar. Nu litar jag på Garth till 100% och vet att han kan ta lika bra hand om Ace som jag kan, men jag saknar hans bebislukt, små händer och gos.

Det var härligt att inse att även om vi älskade att ha egentid och verkligen behövde det, så valde vi ändå att fokusera på att prata om de små och saknade dem nästan direkt. Det hela handlar om balans.

For the English version, please click below.

(more…)

Tess Montgomerys webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Emma Danielsson
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Vanja Wikström
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Mode
Paulina Forsberg
Home
34 kvadrat
Hälsa
Ida Warg
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Makeup by Lina