Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

My Fall Favorites

SE ALLT

5 Days Overdue

For the English version, please go to the bottom of the post.

Det går nästan inte att beskriva vilket limbo jag är i just nu, både fysiskt och psykiskt. Det är så många tankar som snurrar, medan jag samtidigt försöker att ta det lugnt så att kroppen får en chans att vila upp sig inför förlossningen.

Humör – Pendlar mellan ”skjut mig” och ”det här är inte så himla farligt ändå”. Ibland en minut till en annan…

Jobbigast fysiskt – Att vända mig i sängen, snart kommer jag att behöva väcka Garth så att han får hjälpa mig. Jag är som en skalbagge på rygg. Jag kan inte heller promenera längre än 15 minuter innan det känns som att barnet ska ramla ur magen.

Bäst fysiskt – Bebisen ligger så lågt nere nu att jag inte behöver springa och kissa hela tiden, så jag sover faktiskt väldigt gott. Just nu ser jag varje kväll som en chans till att få sova riktigt ordentligt en gång till innan Froggy kommer.

Garths status – Han jobbar mycket hemifrån både för att göra mig sällskap så att jag inte klättrar på väggarna och för att det verkligen kan bli bebis när som helst. Det märks att han börjar bli lite otålig han med.

Mest frustrerande – Värkarna som jag hade häromdagen har börjat avta… nu får jag kanske bara två per dygn. Det går åt fel håll!

Mest spännande – Förutom att få träffa personen i magen (när hen behagar) så har vi ett sk ”stretch and sweep” i dag. De ska äntligen ta en titt där inne och se hur långt de tror att det är kvar till födseln kommer igång. Och om allt ser bra ut kan barnmorskan hjälpa till att öppna lite för att ge en liten push. Hoppas att det funkar!

Vad jag har lärt mig – Min intuition när det kommer till min kropp är helt off. Jag var bombsäker på att Froggy skulle titta ut i vecka 39 och här sitter jag nu i vecka 41. Garth däremot har gissat den 15e som bebisens födelsedag, så jag får lita mer på honom när det kommer till nästa barn. Han tror även att det kommer att bli en liten tjej…

Svårast mentalt – Att behålla min zen, jag börjar bli rastlös och otålig nu och det märks att det tär både på kroppen och psyket att gå över tiden. Om skrutten inte har gjort entré torsdag nästa vecka så läggs vi in för igångsättning. Så jag försöker att se det som att det är max en vecka kvar att vänta oavsett.

Någon av er som har gått över och kan ge tips på hur man hanterar det hela? Jag har kanske hela 7 dagar kvar och en dag känns som en vecka för tillfället, så det känns otroligt långt och jag vågar knappt tänka på hur stor magen kommer att vara då.

For the English version, please click below. 

It’s almost impossible to describe the emotions I’m feeling at the moment when I’m stuck here at overdue-limbo. It’s not just mental, but also starting to get quite heavy physically too. I try to rest as much as possible before labour, but I’m also feeling really antsy and frustrated.

Mood – I switch between ”shoot me” and ”this is not too bad”, sometimes in the same minute…

Hardest physically – To turn around in bed, the belly is really heavy and soon I will have to wake Garth up to give me a push. I’m like a turtle on my back… Also, I can only walk for about 15 minutes before I feel like the baby literally will fall out. It’s such a weird feeling.

Best physically – The baby is positioned so far down in my pelvis now that it has by-passed my bladder, so I don’t have to get up tp go to the loo as much at night anymore. This is resulting in me sleeping very well and I try to see every night as a bonus night to sleep before Froggy makes his or her grand entrance.

Garth’s status – He is working as much from home as possible. Both to keep me from going crazy here on my own, but also because we are so close now. I can see that he is starting to get a bit restless and impatient now too.

Most frustrating – The contractions I had a few days ago are slowing down. Now I’m only getting maybe two a day, it’s going in the wrong direction!

Most exciting – Obviously to meet the little mini-person in the belly, but until then it’s our ”stretch and sweep” at the hospital today. They will have a look and assess how close we are to labour and if the conditions are favourable, they might be able to give me a little push in the right direction. I really hope this will work!

What I have learned – My intuition is shit and I should listen to Garth instead. I was so sure I would give birth in week 39 and here I am in week 41. Garth has always guessed the 15th as the baby’s birthday. Next kid, I’m listening to him. He is also completely sure it will be a little girl…

Hardest mentally – To keep my zen. I’m starting to get frustrated and impatient and it’s getting really hard to relax. At least if Froggy hasn’t made an entrance by Thursday next week, we will go in for an induction, so max 7 days left to wait no matter what. I’m trying to keep my eye on the prize.

Has anyone of you been overdue? Maybe you have some great tips on how to handle the whole thing? I might have 7 more days and every day feels like a week, so I’m worried I will go crazy by then. And I can’t even imagine how big the bump will be… 

 

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
20kommentarer
  • Hej!
    Vilken bra beskrivning av sista delen av graviditeten ! Känner igen mig då jag gick 8 dagar över tiden och var så less och frustrerad!!
    Vi hade precis flyttat så jag fokuserade på rummen i huset och åkte och tittade på möbler och mattor etc. Försökte sätta ett mål med dagen som min dag kretsade kring. Jag tror det gjorde stt jag släppte tanken en del och mer kände att va skönt att få detta gjort också.
    Om du orkar ta dig ut, kanske gå se en film ? Något som behöver fixas med nya lägenheten som du kan rodda med hemifrån? Jag misstänker att du är less på tv tittande men annars en bra serie eller film – kan rekommendera Doctor Foster – få avsnitt och jag tycker den är bra!
    Baka inför kommande bebisbesök så du bara kan tina?
    Massage och / eller ansiktsbehandling ? Om du orkar ta dig ut kanske en halv/heldags spa med en vän?
    Kämpa på, inte långt kvar!!!

    Kristin 2017-09-15 15:31:10
    Svara
  • Åh jag förstår SÅ din känsla! Jag gick 10 dagar över tiden med min dotter och hade sjuk foglossning så kunde inte göra mycket mer än att vara hemma och vänta. Kommer ihåg att jag kollade OERHÖRT på alla dokumentära förlossningsprogram som gick att hitta och riktigt FROSSADE i förlossningar för att hamna i rätt stämning. Kan tillägga att jag dock var så övertygad om att jag skulle få bli igångsatt att jag i princip förnekade att det hela kommit igång när jag var hemma och hade täta regelbundna värkar och skickade ett SMS (ville ju inte störa för mycket) till min man att han nog kanske kunde ta och börja avsluta det han gjorde och komma hemåt. Han var hemma tio minuter senare och tre timmar efter det var vår dotter ute 😀
    Är gravid i v 29 nu och är redan otålig 🙂

    Linnéa 2017-09-15 11:07:22
    Svara
  • Åh jag tänker på er hela tiden! Drömde att ni var i Göteborg över helgen och då gick ditt vatten, så min man skjutsade er till BB och jag moppade 😂 Hoppas bebisen kommer snart! All lycka och kärlek till er. Kram

    Maja 2017-09-15 10:16:27
    Svara
  • Har ingen erfarenhet av att vara gravid eller att gå över tiden så vill bara skicka pepp och omtanke! Håller tummarna för att bebis är redo att möta världen snart 😃

    Clara, Bossbloggen 2017-09-15 07:43:50 http://www.bossbloggen.se/
    Svara
  • Kämpa kära du! Om en vecka tittar du tillbaka o undrar – var jag så hetsig? Två dagar till så kommer hen 👨‍🏫

    Kajsa 2017-09-15 00:16:48
    Svara
  • Vilken träffsäker beskrivning av sista gravidtiden. Kan verkligen identifiera mig med den från när jag själv var gravid förra året. Som tur är så är det snart allt det jobbiga som bortblåst så snart guldklimpen har kommit:) kämpa på den sista tiden. Hen kommer när det är dags.

    Maja 2017-09-14 22:47:55
    Svara
  • Jag förstår precis hur det känns. Jag var iofs inte beräknad förrän idag och har känt mig söt okej med det, eftersom jag varit säker på att gå över. Men så var vi hos barnmorskan igår. Då hade jag haft kraftiga sammandragningar i 4 dygn, även om jag inte haft direkt ont. Så hon gjorde en koll och jag var öppen 1,5 cm så hon gjorde en hinnsvepning, och jag kände resultat ganska direkt. I morse hade jag riktiga värkar som kom tätare och tätare och efter ett par timmar ringde jag hem maken. Sen helt plötsligt, efter 6 timmar, så bara slutade värkarna helt tvärt. Så himla surt! Det värsta är att jag har ganska rejäl molvärk men fortfarande bara enstaka riktiga värkar sedan dess, så just nu känner jag mig så irriterad samtidigt som smärtan börjar tära på psyket eftersom det känns som att den verkligen inte leder till någonting alls. Får se om det tar och kommer igång igen under morgondagen. Jag hoppas verkligen det för just nu känns varenda minut som en timme…

    Carolin 2017-09-14 22:15:21
    Svara
  • Förstår dig verkligen! Jag har en som på snart 10 månader o jag gick 9 dagar över tiden men trodde att jag skulle vara tidig! För mig var de två veckorna innan dur date jobbigare än de dagar man går över. Mitt absolut bästa tips är att försöka inte tänka för mkt på det! Såklart är fet svårt att inte tänka på det 24/7 när man har en mage lika stor som ett hus men för mig så satte fet igång när jag sagt åt mig själv att inte tänka på det o att bebisen kommer när den är redo. Jag bor i london också o de erbjöd mig stretch and sweep men jag gjorde det inte just för att jag intalat mig att jag ska trampa på som vanligt o bebis kommer snart! Hoppas att din sweep gick bra! Har hört många som faktiskt fött inom 48 timmar så jag håller tummarna för dig!!! Massa kramar!

    Cassandra 2017-09-14 21:43:39
    Svara
  • Hej! Har läst din blogg länge men aldrig kommenterat men kände att det var läge nu 😄 känner såå mkt igen din känsla, jag fick mitt första barn i London (på Chelsea and westminster) för 4 år sen på och jag gick 14 dagar över tiden..var sist av alla i nct-gruppen 😃 Försökte med allt, hallonbladste, stark kyckling på nandos, gå i trappor, gick låånga promenader i battersea park mm mm men Gud vad jag minns den tiden med värme nu! Det är då man har massor med kvalitetstid ni två innan ni blir tre och man kan förbereda allt. Tips när man går över tiden: försöka att ta det lugnt mentalt, bebis kommer när bebisen är redo, fixa småsakerna innan födseln som att lägga fram blöjor osv, laga freezer friendly mat som man kan äta första tiden, vi hade allt fixat och det var så skönt att bara komma hem och allt var förberett, läsa böcker!, sova, gå på bio, äta lunch middag ute tillsammans bara ni två, massage, fixa naglar osv 😃 Det kommer gå så bra, det kommer nog sätta igång när som helst nu! Lycka till!

    Johanna 2017-09-14 21:26:15
    Svara
  • Så himla himla dumt med ”due dates” för precis som med våra kroppar generellt är ju alla graviditeter och förlossningar olika. Man borde ha ett ”due window” istället på 4-5 veckor där man inte nämner något specifikt datum.

    Jag är gravid i v 37 nu men har slagit datumet sjukvården ”slagit fast” ur hågen och siktar istället mentalt på ett annat datum när jag vet helt säkert att bebisen är här.

    Har också valt att inte dela med mig av beräknat datum, exakt vilken vecka jag är i eller andra fysiska detaljer till NÅGON (utom barnets pappa givetvis), inte ens närmaste familjen. Jag är privat av mig och har bara sagt ”nån gång i oktober” och att vi hör av oss EFTER att bebis är född och läget är stabilt – inga BB-uppdateringar. Känns bra!

    Med det sagt – hang in there! Vips händer det. Och du är inte ”över tiden”, det är bara DIN unika graviditet som inte är helt färdig riktigt än. 🙂

    Linn 2017-09-14 20:44:35
    Svara
  • När du berättade om graviditeten minns jag att jag skrev att jag hoppas bebis kommer på min födelsedag den 16e. Sen förra veckan när du varit så trött på att vara gravid kände jag att jag kunde acceptera om den kom tidigare 😉 Men nu tror jag starkt på den 16e igen!! Lycka till, snart händer det ❤️

    Jojo 2017-09-14 20:22:45
    Svara
  • Åååh vad spännande! Tänk att innan nästa helg så är ni föräldrar för all framtid ❤ jag tror babyn kommer på lördag med en ordentlig fart! Hoppas vakna på lördagmorgon med baby-news på instastories! Kram och lycka till

    Malin 2017-09-14 19:41:55
    Svara
  • Gick 12 dagar över tiden – och det enda jag kommer ihåg hjälpte var klassiska fördriva tiden sysslor, som att titta på serier, läsa böcker osv. Och att min pojkvän fick agera personlig assistent och laga massa god mat till mig! Försök verkligen vila och sova så mycket du kan (vet att det är svårt när man är så jäkla rastlös) men du har ett marathon framför dig så viktigt att samla kraft! Massa lycka till, det kommer gå så bra och allt är värt det i slutändan 🙂 kram

    Ann 2017-09-14 18:09:35
    Svara
  • Åh, fina Tess! Visst är det segt att gå och vänta! Jag gick över 6 dagar och sen satte de igång mig. Vad som än händer har du ditt lilla knyte nästa vecka (om jag inte har helt fel för mig ang igångsättning) och det är snaaaart! Det kommer bli så bra! Hen är bara så trygg och gosig där inne. Varmt lycka till mama! Håller tummar och tår att väntan snart är över för dig! Xx

    Camilla 2017-09-14 18:03:36
    Svara
  • Jag gick också över tiden o var sååå trött på o va gravid. Mina bästa tips är att försöka hitta på saker för att få tiden o gå o att försöka att inte analysera kroppen för mkt. Jag hade inga direkta förvärkar men när jag träffade bm sista gången var jag öppen 1,5 cm. Ett annat tips är att göra sånt som ni inte lika lätt kan göra sen, gå på bio, gå på en ansiktsbehandling osv. Jag var väldigt nervös inför min förlossning o försökte intala mig att genom att bli helt ”feed up” på o va gravid så minskade oron o fokuset.
    Det kommer gå bra o vips är förlossningen igång 🙂

    Emma 2017-09-14 17:21:58
    Svara
  • Jag fick 14 dagar över tiden. Min som skulle födas 2 augusti, men han kom 16 😂🙈. Kan trösta dig med att när hen väl är ute, så har man glömt att man ens gick över tiden. Kram!!

    Nathalie 2017-09-14 16:47:31
    Svara
  • Hej! Kära du, det är inte roligt det där. Man vet ju liksom inte vart man ska ta vägen – man vågar inte hitta på för mycket för det kan ju hända när som helst. Jag gick över 9 dagar med min son som idag är 3 år. Förlossningen gick jättebra men tiden med värkarna var lång bara. Men då var jag även hemma 2 veckor innan due date så jag klättrade verkligen på väggarna!
    Det är bara att vila, titta på serier och tänka att snart känns det som att allt var över för snabbt 😊
    Stort grattis i förskott och lycka till!!
    Kram Sofi (långtidsläsare av din underbara blogg)

    Sofi brandt 2017-09-14 14:09:40
    Svara
  • Oh! Förstår din otålighet! Jag hade provat ALLA husmorstips som fanns, champagne, fönsterputsning, sex.. Inget hjälpte. Fick tipset av en vän (tried and tested) att gå ut på restaurang, äta en hel pizza och ta ett glas vin. Sagt och gjort. Hann bara hem och lägga mig, innan värkarna kom med en minuts mellanrum. Annars får du tänka att Froggy blir större och starkare och mer motståndskraftig för varje dag i magen!

    sara 2017-09-14 13:48:42 http://www.lookingforsara.se
    Svara
  • Oj oj, förstår att det är kämpigt nu in i det sista! 😫 Heja dig!

    Elisabeth 2017-09-14 13:30:24
    Svara
  • Jag gick över tio dagar med mitt första barn. Det är de värsta och längsta dagarna i mitt liv trots att jag hade en enkel graviditet och mådde väldigt bra rent fysiskt sett. Just då kändes det som att det aldrig skulle komma någon bebis, jag drömde till och med en natt att bebisen ”försvann” och att jag helt plötsligt inte var gravid längre 😂 Nu när jag sitter här med min fina tvååring så spelar de där tio dagarna ingen som helst roll, men jag vet hur tuff väntan var. Jag fick massor av tips och råd men de gjorde mig bara irriterad just då 😂 Det enda jag kan säga är att du kan försöka att lyfta blicken lite och se allt i ett större perspektiv. Hela graviditeten går ut på att räkna dagar och veckor och det gör att man helt plötsligt ser allt väldigt kortsiktigt, men när bebisen väl kommit så ska ni leva med hen resten av era liv och då kommer de här sista dagarna inte spela någon roll alls! Försök släppa ”en vecka i taget” tänket och tänk att det bara är Max en vecka kvar av nio hela månader. P.s mina två förlossningar är det absolut häftigaste jag har gjort i livet och jag är avis på dig som ska få gå igenom det! Förlossningen behöver inte vara en fruktansvärt traumatisk upplevelse utan det kan vara den häftigaste dagen i ditt liv, det var det för mig.

    Maria 2017-09-14 13:14:07
    Svara
Tess Montgomerys webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!