Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Current Obsessions

SE ALLT

pregnant week 32

Bumpdate Week 33 & It’s Going A Bit Too Quick Now

For the English version, please go to the bottom of the post.

Nu får tiden gärna sakta ner lite känner jag. Det börjar bli lite väl på riktigt det här med födseln när det är så få veckor kvar.

Jag tycker att det är mysigt att vara gravid och även om jag längtade mycket till att få ”vara mig själv” igen tidigare så är jag lite nervös över hela vattenmelon ur fiffin-momentet. Froggy kan väl få stanna där inne i några månader till kanske? Jag har aldrig känt någon extrem smärta i mitt liv, så jag har verkligen noll koll på vad jag har att förvänta mig och hur mycket jag pallar.

Sedan har man hela den där första tiden med en liten fis som man ska fundera ut och lära känna samtidigt som man får nada sömn och har ont i hela kroppen. Jag är ju en sömntuta som gillar mina 8 timmar per natt. Hur ska det gå? Jag hoppas att jag har någon form av dold övernaturlig mamma-kraft.

Jag är lite av ett kontrollfreak och just runt det här med födsel och små bebisar så känns det som att man inte har någon kontroll alls och det kommer att bli helt nytt för mig. Jag gissar på att det finns någon instinkt som tar över och att man går på autopilot i början. Även om jag går på alla kurser som jag kan hitta så är det en helt annan sak att gå igenom det själv och på samma sätt som jag är unik så kommer bebisen att vara det med.

En blanding mellan mig och Garth kommer absolut att vara en riktig liten personlighet. Jag är mer fokuserad och en smula neurotisk medan Garth är så avslappnad att han glider fram i livet bakåtlutad. Jag är en 165 cm och 47 kg (vanligtvis) svenne och Garth 195 cm och 105 kg rent Zimbabwean kött.  Det finns en hel del olikheter där, så vi får se vem den lilla tar efter eller om det blir en total mix.

Jag har verkligen försökt vara så lugn och harmonisk som möjligt under hela graviditeten för jag tänker att det kanske kan hjälpa Froggy att bli lugn och harmonisk hen med. Jag vet inte om det funkar så men mitt mantra har varit att bygga bebis i en lugn miljö utan stress och press, vi delar trots allt många hormoner och den hör och känner allting som jag hör och känner.

Om ni har några riktiga toppentips på hur man hanterar den första tiden när man kommer hem från sjukhuset så får ni jättegärna lämna en kommentar! Kanske någon pryl som var extra bra att ha, ett knep att få den lilla att somna eller något att tänka på när man börjar amma? 



Under vecka 32;

? Har jag tagit min första gravidmassage och hur skönt var inte det?

Jag fick sitta på en stol och luta mig över massagebänken med huvudet och armarna på en kudde och det var faktiskt riktigt skönt att sitta så. Sedan när det var dags för ben och armar så fick jag hoppa upp på bänken, men sitta upp istället.

De får inte trycka riktigt lika hårt som när man inte är gravid och jag som gillar riktigt hårda massager var lite orolig att det bara skulle kännas som att jag skulle bli klappad i en timma. Men man är så trött i kroppen att även om det var mjukare så var det himla skönt ändå. Det måste ha gjort någonting för vätskan i kroppen med, för jag var tvungen att gå upp och kissa 6 ggr sedan på natten (inte bara någon droppe heller). Jag kommer utan tvekan att ta minst en till innan det är dags för födseln.

? Har jag haft min sista gravidträning med Sally.

De har uppehåll i Augusti och jag föder i början av September så det fick bli sista rycket för min del. Men jag fortsätter på gravidyogan på torsdagar och lördagar så länge jag bara kan. Det känns så bra att ha tränat 3 ggr i veckan under hela preggo-tiden. Det är säkert därför jag har mått så pass bra.

? Har min foglossning nästan försvunnit.

Jag har varit försiktig med att ta för långa steg och sära för mycket på benen och det har verkligen funkat. Nu gör det bara ont om jag gör en opassande rörelse och jag bär alltid min Belly Bandit så fort jag är ute och går.

? … däremot har jag börjat få svullna fötter. Det är väldigt vanligt och vi gör mycket övningar på yogan för att motverka att vi samlar på oss för mycket vätska. Men nu är det bara platta skor som gäller för mig fram till September. Jag får vara glam senare i höst igen helt enkelt.

? Har vi köpt en bil!

Vi ville ha någonting stort som skulle passa både två barn och en hund (framförhållning där) så det blev en Jaguar F-Pace. Det ska bli intressant att ha den som första bil för mig att köra med tanke på att jag inte har körkort ännu. Men den kändes helt enkelt rätt för oss.

? Kom Froggys lilla byrå, så jag spenderade en hel kväll med att tvätta och organisera alla supersöta pyttesmå kläder. Det var en mysig milstolpe.

? Har jag slutat gå upp i vikt. Jag har legat på +-1 kg i en månad nu. Men +13 kg allt som allt, så jag är inte orolig, det finns lite att ta av. Det är säkert för att magsäcken är mindre nu och jag är helt enkelt inte lika hungrig som förr och känner mig mer som mitt vanliga jag.

I vecka 33

? Fortsätter vi att gå på vår NCT klass.

Vi lärde oss om de olika stadierna av födseln förra gången och även lite närmare runt smärtlindingsmetoder. Jag kommer fortfarande att ta epiduralen om jag känner att jag behöver den, men har bestämt mig för att börja i ”birth centret” med bara barnmorskor först och om det blir extremt långt, för jobbigt eller risk för snitt så ligger den läkarledda avdelningen på samma våning. Det känns verkligen inte som att jag vill försöka planera för mycket för något som jag inte vet hur det kommer att gå. Bättre att hålla det öppet.

? Ska skadorna från läckan vi hade från takfönstret fixas och vi kan äntligen möblera barnrummet ordentligt.

Nu är det ett par hyllor, barnvagnen med tillbehör och sängen som ska stå vid vår säng i vårt sovrum kvar som ska levereras och sen är vi klara. Det känns himla skönt att vi har haft lite framförhållning.

? Ska Garth åka och hämta vår nya bil och jag har en känsla av att premiär turen kommer att gå till Ikea haha.

Det är ett par kuber som jag tänkte använda som både förvaring och som sidobord bredvid amningsstolen att ha vatten och snacks i som jag tror skulle bli fina och praktiska i Froggys rum. Vi får komma på en lite roligare roadtrip att göra i början av Augusti sen istället.

? Ska jag planera min ”mammaledighet”.

Jag har redan börjat trappa ner som ni kanske har märkt här på bloggen, men från och med Augusti, tar jag inga möten alls, min fina kreativa assistent Cecilia tar över min email och jag drar ner inläggen här på bloggen från 10 i veckan till 7. Så en gång per dag kommer ni fortfarande att höra ifrån mig. Jag ska försöka hålla det uppe under hela tiden, med någon/några dags paus för själva födseln då. Jag planerar att komma tillbaka till min vanliga uppdatering i Oktober-November igen.

Men jag kommer att fortsätta att vara lika aktiv på Instagram (@TessMontgomery) och även på Instastories. Så när vi går på ”baby watch”(om 4 veckor kan det hända när som helst) kan det vara värt att följa mig där.

? Har jag min sista casting.

Det känns skönt att det är sista pushen nu och sen inget mer modellandet det här året. Jag har gjort ett par jobb som preggo, men det har inte blivit mycket. Ganska skönt ändå med tanke på hur tufft modellyrket ändå kan vara med långa timmar och mycket resande kors och tvärs.



Ni då mina små gullegurkor? Har något kul hänt på senaste, någon som har due date nu i veckan eller kanske en ny romans på G? Oavsett vad det är, dela jättegärna med oss andra.

Foto – Catching_the_sunrise

Mina tidigare gravidveckor hittar ni här;

Week 32 & 9 Pregnancy Myths
Week 31 & Preggo Brain

Week 30 & All The Big Questions

For the English version, please click below. 

(more…)

Bumpdate Week 32 & 9 Pregnancy Myths

For the English version, please go to the bottom of the post.

Hej finaste ni, hur är er helg?

Vi har haft fullt upp med bruncher, luncher, amningsklasser och en och annan busig tupplur. Garth var precis uppe på taket och försökte titta lite närmare på var det läcker runt takfönstret i gästrummet och jag lyckades somna i gungstolen under tiden, så himla skönt. Tänk att en sån liten tupplur kan göra så mycket för energin.

Vi var som sagt på amninskurs i dag och den här var mycket bättre än den första jag gick på tidigare i veckan Det gick inte att jämföra faktiskt. Så jag var glad att Garth var med på den här och inte på den som sjukhuset anordnade.

En sak som jag verkligen har reagerat på under den här gravidresan är hur otroligt många myter det finns runt graviditet. Det är helt galet hur mycket felaktig information som sprids, speciellt online.

Några av de påståenden som inte visade sig vara sanna är:

1. Du kan inte bli gravid när du ammar – Det är visst en gammal myt som har spritts så pass mycket och så pass länge att det ger allvarliga konsekvenser. Jag har en vän som trodde benhårt på det här och blev gravid nästan direkt igen.

2. Du ska inte byta bröst när du ammar för den första och sista mjölken är olika – Det är visst inte sant alls fick vi veta i dag, även fast jag har hört flera Mammor använda det som fakta i tidigare konversationer.

3. Alla bebisar behöver rapas – Något jag tog upp förra veckan och frågade, men både enligt er och enligt amningskonsulten i dag så behöver inte barn som ammar rapas om de inte har magproblem eller har skrikit mycket och svalt luft på så sätt innan de åt.

4. Du ska äta för två – Vi har nog alla ganska bra koll på att den här gamla klyschan inte stämmer. Visst ska vi äta mer, men absolut inte dubbelt så mycket.

5. Höjd på mage/hjärtslagsfrekvens/illamående visar vilket kön barnet har – Ingen av dem stämmer, du kan bara veta könet genom riktiga tester och så klart när den lilla kommer ut. Resten är bara skrönor!

6. Man ska ”tuffa upp” sina bröstvårtor innan amning – En gammal myt som absolut inte stämmer. Om något ska man helt inte hålla på och pilla för mycket innan bebisen är färdigbakad för det finns en (liten) risk att det kan sätta igång sammandragningar.

7. Du ska använda speciella krämer för att undvika bristningar – Tyvärr så finns det inte mycket att göra för bristningar och specialarkrämer gör inte mycket. Däremot skadar det inte att hålla huden återfuktad och mjuk. Bästa sättet att undvika bristingar är genom en stadig viktuppgång så att huden hinner med att töja sig.

8. Morgonillamående händer på morgonen och i första trimestern – Om man mår illa så kan det vara när som helst under dagen och för många så fortsätter det även en bra bit in i andra trimestern och kan även komma tillbaka mot slutet igen. Sorry tjejer!

9. Man är gravid i 9 månader – Nä, man är gravid i 40 veckor, det är 10 månader faktiskt. Men veckomånder och kalendermånader är olika långa, så det är därifrån det kommer. Egentligen räknas jag i vecka 33 just nu (32+1). Garth tycker att gravidmatten är galet förvirrande.

…det finns givetvis hur många myter som helst, både gamla och nya. Kan ni komma på några fler?



Under vecka 31;

? Har jag varit på två amningskurser av helt olika kvalitet. Den som sjukhuset höll i var riktigt dålig, speciellt jämfört med den som vi fick av en amningskonsult genom vår NCT kurs i dag. Vad glad jag är att jag bokade båda!

? Har vi varit på check hos husläkaren och magen är precis mitt i prick så stor som den ska vara, hjärtljudet låg på 157 och Froggy ligger redan med huvudet neråt. Jag tror även att magen har börjat sjunka lite, för jag har lättare att andas igen. Hoppas hen stannar åt rätt håll nu.

? Har en vän som satt på andra sidan av ett bord på en stökig pub sett när hela magen rörde på sig och blev helt chockad. Det händer grejer i kalaskulan nu vill jag lova. Det är riktig action både dag och natt och jag älskar att äntligen kunna kommunicera med Froggy där inne. När Garth pratar med magen så blir hen helt vild där inne, hur sött som helst!

? Har vi beställt det sista bådet till rummet och i klädväg. Så nu har vi allting som vi behöver och det känns hur bra som helst. Allting ska bara bli levererat, hitta sina platser och kläder ska tvättas.

? Har sjukhusväskan blivit packad, utom just de sista sakerna vi behöver slänga in samma dag. Det känns skönt!

?Har jag börjat se de första för tidigt födda bebisarna som hade BF nära vår i mina Facebook grupper och på apparna. Det har skrämt mig lite måste jag erkänna. Jag vill inte att Froggy kommer ut före hen är färdigbakad, men eftersom att jag har så himla många sammandragningar så ligger oron där i bakhuvudet och gnager. 37 veckor minst propsar jag på (För att jag är din Mamma och jag bestämmer)!

I vecka 32;

? Fortsätter vi med våra NCT klasser och den här gången ska vi prata om olika typer av smärtstillande under födseln. Det ska bli väldigt intressant att veta vilka alternativ man har. Jag har börjat snegla lite mot andingsövningar och åt hypno-birthing hållet. Men är inte riktigt redo att ge upp min epidural ännu.

? Ska jag sätta ihop en Spotify playlist eller två till födseln. Jag tänkte typ lugn yoga musik och mer klassiskt till själva värkarbetet och sedan massor med powermusik till slutfasen då jag nog kan behöva lite extra pepp!

? Ska vi äntligen köpa bil! Vi har bestämt oss för märke och modell och ska nu bara hitta rätt bil. Så spännande!

? Slutar min gravidträning på Tisdagarna (de har uppehåll i Augusti) och jag kommer att trappa ner till två gravidyoga i veckan med dagliga Olive-promenader på toppen. Jag börjar bli tung nu, så det känns som en bra tid att börja ta det lite lugnare.

? Ska jag börja skriva på min ”birth plan”. Jag känner att jag har tillräckligt mycket information nu för att kunna göra vettiga val inför födseln och det känns riktigt bra.



Hur mår ni? Någon som börjar närma sig BF? Kanske ett litet whoop whoop från någon som har plussat? En härlig resa som väntar runt hörnet eller bara en allmän win i livet? Dela jättegärna i kommentarerna!

Fler gravidveckor hittar ni här;

Week 31 & Preggo Brain
Week 30 & All The Big Questions
Week 29 & Becoming That Kind of Mum

For the English version, please click below. 

(more…)

Q&A – Worrying In Pregnancy (& A Few Tips On How To Cope)

For the English version, please go to the bottom of the post.

På bilderna över var jag drygt 5 veckor gravid och vi hade vårt första ultraljud inbokat senare i veckan. Gud vad nervöst det var! Tänk att lilla Froggy låg där inne redan då. Foto – Ida zander.

I går var jag på amningskurs större delen av dagen och för att vara helt ärlig så kändes det lite som slöseri med tid.

Det var sjuhusets egna kurs och den var otroligt basic och både jag och Bex kände att vi redan hade koll på vad de lärde ut. Sedan kändes en hel del av deras information lite förlegad och jag tror helt ärligt att man kan lära sig mycket mer genom till exempel amningshjälpen på Facebook eller bara titta på vidoes på Youtube.

En sak som jag inte visste och som jag är inte är helt säker på är rätt är att de sa att barn som ammar på rätt sätt inte behöver rapas eftersom att de inte sväljer luft. Stämmer det verkligen? Det känns som att alla barn alltid behöver rapa efter maten, eller är det en förlegad åsikt? Någon som vet?

Jag har en till amningskurs på Söndag, den här gången med Garth. Jag hoppas att den ger lite mer, oavsett så tror jag att det är bra för honom att ha lite koll han med även om han inte ska stå för själva matlagningen.

Jag fick förresten en himla bra läsarfråga om graviditet häromdagen som jag tänkte passa på att ta upp;

Hej Tess!

Gillar verkligen din ärliga blogg! Hur handskades du med oro under graviditeten efter v 12 eller var du inte orolig alls? Jag har passerat 12 v men skulle vilja gå på ultraljud varje vecka…:/. Speciellt fram till rutinultraljudet! Cecilia

Hej Cecilia!

OM jag var orolig! Det är man nog automatiskt under större delen av tiden.

Jag hade nästan ställt in mig på minst ett missfall innan en graviditet skulle ”gå vägen”. Så de första 12 veckorna gick jag i princip bara och väntade. Så många av mina vänner har haft missfall innan de väl fick behålla ett barn att jag helt enkelt förväntade mig det.

I början försökte jag verkligen att inte lägga för mycket vikt vid plusset och bara vänta ut tiden. Sedan när vi hade ett tidigt ultraljud i vecka 6 och såg ett hjärta så gick det inte att tänka så längre. Då ville jag verkligen att det lilla pickandet där inne skulle fortsätta. Så mest nervös var jag nog från vecka 6 till 12.

Jag var på helspänn på hur allting kändes i kroppen och hade mardrömmar om blod och kramper. Det var riktigt jobbigt och egentligen ville jag bara blunda och sova mig igenom de där 6 veckorna. Jag mådde inte heller illa, så det fanns inga ordentliga symptom för mig att gå på och det gjorde att det blev ännu svårare att veta om allting stod rätt till där inne.

Mina vänner som blev gravida under den här tiden var ett enormt stöd. Det blev lättare att fokusura på oss alla istället för bara på mig själv och det hjälpte verkligen.

Om du skulle fråga Garth så gick vi nog båda på helspänn där ett tag, jag blev tyst och tillbakadragen och försökte fylla mina dagar så att de skulle gå fort och han vågade nog inte riktigt fira förrän vi väl var där på vårt ultraljud i vecka 12. Då blev allting så stort och riktigt att vi båda var tvugna och sätta oss och gråta en skvätt efter.

Det är helt normalt att vara orolig och det bästa man kan göra är att försöka få tiden att gå fort. Jag tog säkert 6 graviditetstest under de första 2 veckorna för att se att strecket fortfarande var mörkt och hormonerna inte hade lättat och efter det får man helt enkelt lita på att kroppen vet vad den gör. Om man skulle få missfall så försöker jag resonera så att det antagligen var någonting fel på fostret och att jag hellre har missfall tidigt än senare i graviditeten.

Jag tror att mycket har att göra med inställning, MEN det är mycket lättare sagt än gjort och man FÅR vara orolig. Det vore ju jättekonstigt annars!

Efter 12 veckor var jag bra mycket lugnare, även om det fortfarande givetvis finns en risk. Jag hittade en kalender online som visade missfallsrisken i % dag för dag under graviditeten och det var så skönt att se hur numret gick ner varje dag. Någon gång runt vecka 15 tror jag att den hamnade på 2% och det är den lägsta siffran som man kan ha. Så då kände jag verkligen att jag kunde släppa taget.

Runt vecka 20 började jag känna mig riktigt bekväm och avslappnad, så om du kan försöka att hitta ett lugn i att ju längre tiden går, desto mer troligt är det att allting kommer att gå bra så kommer tiden att gå så mycket fortare. Det hjälper även att omge sig med andra gravida tjejer och bara prata, prata och prata.

Sedan runt vecka 15-22 någon gång kommer du att börja känna små rörelser och det är det som gör mig lugn och trygg i dag. Jag behöver bara klappa lite på magen så får jag en spark där inifrån. Lite som en ”Hur mår du i dag?”, ”Tack Mamma, jag mår bra”.

Jag vet att det är klyshigt, men försök slappna av och njuta. Det finns inte mycket mer man kan göra än att ta hand om sig själv och förbereda för den lilla.

…och vips kommer du att sitta stor som ett hus i vecka 32 och packa sjukhusväskan.

Jag har vissa veckor som milstolpar och varje gång jag når en så slappnar jag av lite mer.

v.6 Tidigt ultraljud – Hjärtat slår.

v.12 Ultraljudet då du får veta din BF och mer detaljer om själva bebisen (bilden här är sååå söt!) Du får även göra tester för kromosomfel.

v.15 (-22) Börja känna fosterrörelser. Missfallsrisken är så låg som den kommer att bli. Ni som mår illa bör må bättre nu och energin bör komma tillbaka.

v.20 Det stora ultraljudet då de går igenom hela bebisen kroppsdel för kroppsdel.

v.24 De första små mini-bebisarna har överlevt utanför sina Mammors magar. Med specialisthjälp såklart, men det finns hopp.

v.27 Bra överlevnadsrisk för en tidigt född bebis.

v.35 Många tvillingar tas ut från magen i denna veckan, även bebisar och mammor med hög risk kan föda nu.

v.37 Är bebisen färdigbakad här i UK (jag tror att det är 38 i Sverige) och man egentligen kan föda när som helst.

v.42 Har du inte fött nu så blir du igångsatt. 

 

Saken är den att vi kommer att oroa oss oavsett.

I början är det för missfall, senare kromosomfel, efter det blir det fosterrörelser, för tidig födsel och tillslut runt själva förlossningen.

…Och jag har en känsla av att det bara förbereder oss för en livstid av oro för de små knoddarna när de väl är ute, så det är nog tyvärr bara att vänja sig.

 

För fler gravid och barn-inlägg kolla in dessa;

 A few Things I find Surprising in Pregnancy
Q&A – Plans For My Post-Pregnancy Body
5 Criteria For Our Babymoon & Flying Pregnant

For the English version, please click below.

(more…)

Tess Montgomerys webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Foodjunkie
Mode
Mathilda Weihager
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Pamela Bellafesta
Home
Andrea Brodin
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Paulina Forsberg
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Makeup by Lina
Lifestyle
Elin Johansson
Man
Niklas Berglind
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Vanja Wikström