Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

My Sale Favs

SE ALLT

momblog

Att Ha Diastas // I Have Diastasis Recti

For the English version, please go to the bottom of the post.

Jag måste börja med att tacka för alla kommentarer på mitt senaste inlägg, både de positiva och de negativa. Det har kommit fram en hel del vettiga åsikter och debatt runt den här typen av ämnen är aldrig fel. 

Trots att det inte riktigt är meningen från min sida så belyser det flera olika vinklar på hur vi som samhälle ser kvinnor och speciellt mammor. Oavsett om det ska vara PK eller var och ens enskilda åsikt och erfarenhet. Det är en viktig diskussion som får oss att tänka till och analysera varför vi känner och tycker som vi gör och vilka andra alternativ som finns.

Själv var jag ganska trött i själen efter att ha skrivit inlägget i går, så vi bestämde oss för att ha en extra mysig dag med brunch med vår väl Leon, museum och tillslut häng på en härlig rooftop bar med pool. Nu har vi kommit tillbaka till vårt hotell igen och batterierna har fått en chans att tanka upp en smula.

Egentligen tänkte jag inte blogga i dag alls, men det känns ändå rätt viktigt att stanna kvar i diskussionen. Så nu sitter jag här med en sovande Acie bredvid mig och bloggar ändå.

Något som är viktigt för mig att klargöra är att mitt inlägg hade absolut noll att göra med vikt eller vikthets.

Jag är tillbaka till min normalvikt igen och om något så är jag lite orolig att jag kommer att gå ner några kilo för mycket medan jag ammar och äter mer för att kunna fortsätta att vara hälsosam.

Det handlar ju om att jag har ganska allvarlig diastas, det vill säga separation av magmusklerna. Jag kan fortfarande få in 3 fingrar i bredd mellan dem trots att det har gått 15 veckor sedan födseln och när jag spänner magen så ser man hur inälvorna putar ut mellan musklerna.

Det är lite läskigt att inte ha någon större styrka i mitten av kroppen och det gör även att jag fortfarande ser några månader gravid ut eftersom att magmusklerna håller ihop hela kalaset. Så pass så att jag har fått kommentarer från folk som på riktigt tror att vi väntar ännu ett barn…

Att jag nämnt för er att jag inte får plats i några byxor är mest så att ni förstår varför det blir skinnbrallor på nästan varenda bild. Jag kan inte heller köpa nya jeans eftersom att skillnaden mellan mina ben och min mage i omfång är så stor att jag skulle behöva köpa nya gravidjeans i så fall, eller ha extremt baggy jeans och det känns ju sådär. Då väntar jag hellre!

Jag tror att det kan vara svårt för någon som inte har varit gravid att förstå att det här inte är en viktfråga utan något som inte är ”normalt” som har hänt med kroppen. Det är normalt att magmusklerna separeras, men de ska ju gå tillbaka sedan igen och min kropp tar extra lång tid på sig att återhämta sig. Många har samma problem och det är tyvärr något man får ta som nybliven mamma, men vikthets är det absolut inte. 

Om diastasen inte går ihop av sig själv så kan det bli tal om att göra det kirurgiskt. Mest för att man kan få väldiga problem med ryggen som följd av att själva muskelkorsetten inte sitter ihop ordentligt.

Jag ska försöka ta en bild från sidan i bikini så kan ni få se hur det ser ut, det är väldigt utlämnade att visa för mig, men i det här fallet tror jag att det kan vara nyttigt för vissa att få se.

Sen hela grejen om att man som bloggare ”ska” kunna ta all möjligt är en helt annat fråga. Varför det, undrar jag? Man slänger ju inte skit omkring sig på andra specifika yrkesgrupper, varför skulle bloggare behöva vara ok med otrevligheter och personangrepp och annars ska man sluta? Jättemärkligt resonemang tycker jag. Men mer om det en annan gång…

For the English version, please click below. 

(more…)

Klein Roosboom Vinprovning i Kapstaden // Klein Roosboom Wine Tasting in Cape Town

 

For the English version, please go tot he bottom of the post.

I dag hade vi en riktig toppendag här i Kapstaden!

Vi började som vanligt med frukost på hotellet, nu har vi kommit in i en rutin och Ace sover middag i vagnen medan vi äter, helt perfekt. Sedan hoppade vi in i bilen och begav oss ut i vinlandet för en picknick med Debbie, John, Debbies mamma och deras två hundar, Milo och Buddy.

John är en god vän till Garth sedan många år tillbaka och vi passade även på att fråga honom om han ville bli Aces gudfar. Så nu har vår lilla kille både en gudmor (Nanna) och en gudfar (John). Båda bor i andra länder, så vi får se till att de ses så mycket som det bara går och så har vi en till anledning att komma och hälsa på.

Efter lunchen åkte vi vidare till Klein Roosboom wine farm för en liten vinprovning. Vi testade 8 glas vin, 4 vita, 3 röda och en rosé. Det är bara små glas och vi var 5 personer, så det blev en smutt var. Lagom när man ammar eller ska köra bil men ändå vill prova på. Jag tror att vi kommer att åka till fler vingårdar och göra samma sak nästa vecka.

En av de kluriga sakerna här är att se till att Ace inte är i sol eller blir för varm. Mitt på dagen är det himla varmt, så vi ser alltid till att han har mössa och parasoll och antingen stannar inne i ac eller i skuggan någonstans där det fläktar. I dag var det gott om vind, så han kunde vara med ute hela dagen. Efter 6 timmar av flisk luft sover han som en stock i sin lilla säng just nu.

Vi avlutade med en härlig middag på ”Societi Bistro” där Ace charmade alla kyparna innan han somnade i vagnen och vi fick äta vårt andra mål mat med alla händer fria.

Det var så skönt att kunna umgås med vänner, göra roliga saker och ha med en glad och nöjd Ace hela dagen. 

For the English version, please click below. 

(more…)

Resan Ner Till Kapstaden // Our Trip Down To Capetown

For the English version, please go to the bottom of the post.

Resan ner till Kapstaden är lång, speciellt eftersom att vi var tvugna att mellanlanda i Johannesburg, hämta upp vårt baggage, byta terminal och sedan checka in allt igen.

Det är jobbigt nog att resa långt när man är själv, men det blir en extra dimension när man har en 13 veckors bebis med sig. Nu gick det faktiskt väldigt bra trots allt. Ace fick dock ett totalt samanbrott när vi gick på första flighten i London, han var trött, hungrig och så blev det varmt och jobbigt innan vi fick börja åka. Så det blev ett illröd litet argt bi som jag fick ta med mig in på toan för att lugna ner och komma undan arga blickar från de andra passagerarna.

Men så fort han fick lite mat och planet lyfte så somnade han som en stock och sov 8 av de 10 timmarna som den första resan tog i sin lilla flygplanssäng. Själv nojade jag över alla människor som gick förbi hela tiden och fick nog kanske 2 timmar sömn. Vissa fattar tyvärr inte att det inte är ok att pilla på främmande bebisar och framförallt inte när de sover.

Dessutom hade vi missat att packa en pytteliten, men viktig del till min bröstpump, så mitt uppe i luften inser vi att jag inte kan pumpa alls. Jag har ju en bröstböld och måste pumpa det bröstet titt som tätt, sedan är Ace även van vid att få 50/50 flaska, så han vill inte amma varannan gång längre. Så för att han skulle ha nog med mat och mina bröst inte skulle sprängas så fick jag sitta och mjölka ut för hand, ajaj mina stackars bröst! Jag fick så mycket kramp i handen vid ett tillfälle att jag seriöst funderade på att låta Garth hjälpa till haha. Det tog en timma åt gången, men jag fick ut 150 ml per omgång, så det var värt det. Dock kommer jag aldrig att glömma att kolla pumpen igen… Nu har vi köpt en handpump som jag kommer att använda här nere, inte perfekt, men tyst är den i alla fall.

Mitt i det här glömde vi inte en utan två småväskor på planet, min handbaggageväska med dator, kamera, mitt smink och alla annan elektronik och även Aces lilla skötväska. Som tur var kom en flygvärdinna springande med dem i sista sekunden i Johannesberg. Mellan barnvagn och annat handbaggage hade vi inte ens märkt att något saknades. Det hade kunnat gå illa… Tur att flygvärdinnorna på Virgin har sån koll!

Nästa grej som gick fel var när vi kom till biluthyrningen på flygplatsen här i Kapstaden. Vi hade hyrt en bil med en bilbarnstol för ett spädbarn. 7 gånger emailade Garth för att försäkra att det var just en 3 månaders bebis som vi behövde stolen till och inte ett äldre barn. Gissa vad de gav oss när vi kom fram? En bilbarnstol för 1 år och upp! Sedan stod de helt oförstående över varför vi inte kunde använda den… Efter många om och men lyckades Garth tillslut få managern att gå till en annan uthyrare och låna rätt bilstol till oss. Vid det här laget var vi redo att komma fram till vårt hotell och ramla i säng.

Man skulle kunna tro att vår otur tog slut där. Men nej, när vi kom fram till vårt mysiga hotell så har det blivit ett missförstånd i bokningen och det visar sig att de enbart tar emot familjer med barn över 9 års ålder. Som tur är går de med på att göra ett undantag, så länge alla andra gästerna inte blir störda av oss och Ace. Sån himla tur det, annars hade vi stått på gatan! Men det betyder också att vi har en väldig press på oss att hålla Ace glad och lugn, så vi kommer att slappna av lite mer när vi flyttar vidare till vårt nästa hotell efter nyår.

Nu hoppas vi att vi har haft nog med otur för den här resan. I dag har varit super mysigt, vi tog det lugnt vid hotellets pool och vandrade runt lite nere i ”The Waterfront” innan vi åt middag. Det är såå härligt att få lite sol i ansiktet igen!

For the Englis version, please click below. 

(more…)

Tess Montgomerys webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Ida Warg
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Elin Johansson
Mode
Paulina Forsberg
Home
34 kvadrat
Home
Andrea Brodin
Hälsa
Sassa Asli
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Mathilda Weihager
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Foodjunkie
Mode
Emma Danielsson
Mode
Pamela Bellafesta
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Sandra Beijer
Man
Niklas Berglind