Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

My Spring Favourites

SE ALLT

gravidblogg

Bumpdate Week 21 + Thoughts Around Birth

For the English version, please go to the bottom of the post.

Nu har vi börjat räkna ner istället för upp, så 19 veckor kvar till BF.

Jag vet inte hur många av er som följde Margaux Instagram story från sjukhuset, men det var i alla fall otroligt peppande att se henne så positiv och glad (även om mycket säkert var lustgasen haha). Jag har alltid sett födslar som väldig seriösa och allvarliga grejer, men hon visade verkligen att det inte behöver vara så.

Nu har jag börjat tänka på själva födseln på riktigt. Innan var det mer att nå vissa målstolapar, men nu börjar jag att se slutmålet. Även om själva ”bakandet” är stort och häftigt så börjar jag inse att fisungen ska ut på något sätt…

Jag har vuxit upp med min Mammas skräckhistoria om när hon låg i 53 timmar i värkar och sedan fick ta ett akut snitt med mig. Hon kunde inte föda normalt för att hennes höfter var helt enkelt inte breda nog. Med det i baggaget och att hon bar jeans i stlr 25 och jag själv är en 23-24 så har jag alltid haft siktet inställt på ett kejsarsnitt. Spola förbi hela ”det går inte”-momentet och köra takluckan direkt.

Det har verkligen aldrig varit något snack om saken i mitt huvud.

…fram till att Chelsea och Westminister informerade mig om att man inte får välja att ha kejsarnitt hos dem. I så fall får jag byta sjukhus eller om möjligt bevisa starka fysiska eller psykiska anledningar till att jag ska få snitta.

Så jag har stått i valet och kvalet. Byta sjukhus och få vad jag hade föreställt mig, eller ge vaginal födsel en chans. Bara för att min Mamma inte kunde få barn på det sättet så betyder det inte att min kropp kanske kommer att bete sig annorlunda.

Jag är inte rädd för smärta utan har faktiskt en ganska så hög smärttröskel. Det jag är rädd för är att prova, prova och prova och att det går så långt att det blir akut och farligt. Min rädsla är varken snittet eller att det ska göra ont utan att någon inte ska fatta att det kanske inte ens kommer att gå. Som de gjorde med Mamma…

Men det är ändå drygt 30 år sedan jag kom till världen och trots allt så litar jag på att vården har förbättrats sedan dess. Så jag tror faktiskt att jag ska ge vaginal födsel en chans.

Dock är det ett par saker som jag kommer att göra för att få mig själv att bli mer bekväm.

1. Jag tänker ta epiduralen.

Av två anledningar.

Den första är för att flera av mina vänner har mer än ett barn och har haft en naturlig födesel och en med epidural. De är utan minsta tvekan mest nöjda med sina epiduralfödslar. Jag gillar heller inte känslan av att vara hög eller full och tror inte att luft och gas är något som skulle funka särskilt bra för mig.

Anledning nummer två är att om jag tar epiduralen så är jag ”klar” om jag behöver snittas sedan. Det blir inte något pill med det hela och jag riskerar inte att behöva sövas. Det känns bra att veta att det finns så få extra små hinder i vägen som möjligt om det nu skulle behöva bli akut.

2. Jag tänker ha en tidsgräns i min förlossningsplan.

Har inte saker och ting utvecklat sig som det ska inom x antal timmar så går det direkt till snitt. Jag har inte bestämt mig för efter hur många timmar jag vill sätta gränsen. Men det är något jag får diskutera med min barnmorska. Vi har inte börjat ha födselsnacket riktigt ännu, så jag kommer att ha gott om tid att fråga om allt som jag undrar om.

Det sista jag behöver är hela hypnobirthing grejen och att folk ska pracka på mig sina åsikter om hur naturliga födslar är det enda rätta (det har redan hänt, jag kommer faktiskt att ha svårt att umgås med den personen igen…). Det passar jättebra för vissa, men jag har andra prioriteringar. Jag behöver inte heller några epidural skräckhistorier, min styvmamma har en riktigt hemsk en och jag har tagit det i åtanke.

Om jag ska våga mig på en vaginal födsel så måste det ske på mina villkor. Så att jag känner att jag har den kontrollen som jag som person behöver för att kunna slappna av. Givetvis vet jag att födslar sällan går som man hade tänkt sig. Men det sista jag tänker göra är att ha en födsel som någon annan tycker att jag ska ha.

Jag har verkligen åsikten att alla graviditeter, födslar och barn är helt unika. Det finns inte en formula som funkar för alla, utan var och en bör göra precis så som den känner är bäst. Det är trots allt deras personliga upplevelse och givetvis säkerheten som är det viktigaste.

Nu är jag ju även bara i vecka 22 hittills, så jag har gott om tid att ändra mig om jag skulle vilja. Men just nu känns den här planen rätt.

Ni som är gravida just nu, har ni börjat fundera på just födseln? Vilka tankar är det som snurrar hos er?



I vecka 21;

🎀 Har vi fått se Froggy på ultraljudet igen.

Det är så häftigt att se hur vår lilla bebis ligger där inne och sparkar. Jag blev nästan lite rädd när jag såg hur mycket hen hade vuxit och utvecklats på bara 8 veckor. Om jag jämför bilderna från 12 veckors ultraljudet så såg skrutten mer ut som en gosig liten minibebis, den är gången känns det som att Skeletor från He-man bor i min mage. Jag tror att det är alla detljer med ryggrad/hjärna och liknande på bilderna som ger den känslan.

Jag är fortfarande väldigt nöjd med att vi valde att inte ta reda på könet.

🎀 Har jag börjat tveka på min instinkt att det är en kille.

Ibland känns det väldigt mycket som en liten tjej… Jag kan inte gissa längre, vilket ändå på något sätt är ganska så skönt.

🎀 Har jag fått mitt kikihostevaccin.

Jag bytte min GP från en riktigt dålig en som både var otrevlig och vägrade svara på mina frågor till en som ligger lite längre bort men är precis sådär varm och personlig som jag vill att min läkare ska vara.

Så jag fick mitt kikhostevaccin, lyssnade på hjärtat med dopplern och mätte magen för första gången. Froggy vaknade när jag la mig ner och sparkade bort måttbandet flera gånger, doktorn bara skrattade och mätte om. Magens mått ligger ganska precis på vad det bör göra, så det känns bra.

🎀 Har jag plåtat mitt första gravidjobb.

Jag började fortfarande tidigt i en annan del av London, men jag gav mig själv en Uber halva vägen istället för att krångla runt med för många byten.

Klienten dukade fram både en stor frukost och lunch och jag och den andra modellen som är i vecka 30 plåtade halva dagen var. Jag var klar redan runt 3, men fick stanna till 5 för att dubellkolla att vi fick alla bilder vi behövde. Det var som en snällare variant av ett vanligt modelljobb, alla var super gulliga och inte en klack i sikte. Så allt som allt en bra dag!

I vecka 22

🎈 Får vi finbesök av min syster Steffi och hennes kille Nalle.

Det är ledigt här på Måndag så de kommer i morgon och stannar till på Tisdag. Det ska bli jättekul och jag ska försöka koppla bort jobb och annat så mycket som jag bara kan under den tiden.

🎈 Ska jag plåta med Ida på Torsdag.

Nu måste jag verkligen testa allting ordentligt innan jag kan sätta ihop en outfit, magen börjar kännas stor på riktigt nu. Men det gäller bara att hitta godbitarna som funkar och köra på det.

🎈 Funderar jag på att boka min första gravidmassage.

Jag sa till Garth att jag ville fira halvvägs med en massage, men på något sätt känns det som att jag mår ”för bra” än så länge. Kanske ska jag spara det till lite senare när jag har börjat få mer krämpor? Jag är även nyfiken på hur man faktiskt sitter/ligger som gravid. Jag kan ju varken ligga på mage eller på rygg och en sån där stol skulle nog inte riktigt funka det heller.
Någon som vet?



Er tur! Hur går era tankar den här veckan, hur mår ni och vad händer i era liv?

(Det här blev ett jättelångt inlägg… jag ska försöka korta ner det lite i framtiden)

Fler Bumpdates hittar ni här;

Week 20 & The Constant Worry
Week 19 & Working Out in Pregnancy
Week 18 & 5 Things I Didn’t Expect in Pregnancy.

For the English version, please click below. 

(more…)

Tiny Clothes For Someone New To The World

Det här inlägget presenteras i samarbete med Polarn O Pyret.

Hur sött? Jag dör! Fortsätter man att tycka att bebiskläder är lika söta hela livet eller är det bara mina gravidhormoner som ger mig en liten tår i ögat när jag ser de här pyttesmå plaggen?

Nu är Polarn O Pyrets nya kollektion ”POP Cares” släppt och som ni ser är det en underbart fin neutral palett i vitt, grått och beige. Perfekt för oss som inte vet vilket kön vår skrutt kommer att ha eller om det hela rosa/blått tänket inte riktigt är din grej. Jag tycker verkligen att plaggen kan passa båda könen, kanske inte klänningen då, men resten.

Garth blev helt till sig när han såg den lilla kepsen. (Han testade den på Olive direkt såklart… hon var väldigt söt, men jag kan tänka mig att den blir ännu gulligare på Froggy).

Det speciella med den här kollektionen är att den är i 100% ekologisk bomull som är skonsamt för de allra minstas känsliga hud. Fokus ligger på kvalité och hållbarhet ”på riktigt” och alla plagg ska klara tre barn.

Det känns att kvalién är riktigt hög och tyget är verkligen super mjukt. Vi skulle gärna vilja ha två små knattar i framtiden, så om barnen kan ärva av varandra så är det ju helt fantastisk.

Vi har precis börjat samla ihop de första små plaggen som vi kommer att behöva innan Froggy kommer till jorden. Det är svårt att veta precis vad en liten nyfödd bebis faktiskt har användning för, så ge jättegärna förslag och råd.

Jag skulle behöva sätta ihop en liten lista från 0-3 månader och sedan 3-6 månader. Som ni ser på bilderna så har vi redan en bra liten start i riktigt fina färger. Vi kommer att fortsätta i samma färgskala och med samma kvalitéts-tänk, så det här känns verkligen som en bra start.

Jag har förresten inga barnhängare ännu, så jag klämde ihop ett par från kemtvätten och de blev faktiskt ganska så söta. 

För att läsa mer och  se hela POP Cares kollektionen , klicka här. 

Foto – Ida Zander
Min klänning – Seraphine Maternity

For the English version please click below.

(more…)

The Sweatshirt Hack

For the English version, please go to the bottom of the post.

Inte alla gillar hela body-con grejen när man är med barn. Man kanske inte vill att magen ska vara på display hela tiden och bara bli lämnad i fred en stund, vilket förstås är fullt förståeligt.

Jag har dagar då jag inte orkar med hela gravidgrejen och hellre bara klär mig i någonting lite bylsigare och vill känna mig lite mer som ”vanligt” igen. Då kör jag ofta på någon av de här två college tröjorna som har lite mer rymd och detaljer och gör att magen inte hamnar i fokus på samma sätt.

Jag fick bebismage ganska fort, så den svarta tröjan köpte jag från St Studio på Carnaby Street redan i vecka 8. Då var graviditeten fortfarande inte officiell, men magen hade börjat växa och syndes i tightare plagg.

Jag använde den på castingar, fika med vänner och när vi åkte till Sverige för att berätta för familjen om graviditeten. Det vill säga när jag inte ville att magen skulle synas ännu. Det är alltså en helt ”vanlig” tröja vars snitt är lite vidare och längre. Sedan älskar jag detaljerna på ärmarna. Den känns inte som en typisk collegetröja som man bär hemma utan är lite mer uppklädd.

Tröjan med fåglarna är ett specifikt gravidplagg från Boohoo maternity, men skulle gå lika bra att använda om man bara vill ha lite extra rymd. Fåglarna på ryggen och ärmarna drar uppmärksamheten från framsidan och jag får fler komplimanger för själva tröjan än kommentarer på magen när jag har på mig den. Vilket ger en välkommen paus i hela gravid hysterian som annars lätt kan uppstå när allt handar om magen.

Så ett bra tips om ni inte känner för att visa kalaskulan för hela världen – införskaffa ett par fina och bekväma collegetröjor.

Foto – Ida Zander

 

För fler gravid-outfits kolla in dessa;

Sportluxe preggo-style & 20% off NA-KD
The Perfect Spring Dress – Bump or Not
Denim on denim preggo-style

For the English version please click below.

(more…)

Tess Montgomerys webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Chrystelle Eriksberger
Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Träningsglädje
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Man
Niklas Berglind
Man
Marcus Schuterman
Lifestyle
Linn Herbertsson
Home
Andrea Brodin
Hälsa
Ida Warg
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Dasha Girine
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Elin Johansson
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Sanne Alexandra
Man
Viktor Frisk