Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

My Summer WishList

SE ALLT

Q&A – My Plans For My Post Pregnancy Body

For the English version, please go to the bottom of the post.

Jag får så himla många bra frågor av er i kommentarerna och vissa känner jag är viktiga att lyfta och svara på i egna inlägg. Jag fick den här väldigt aktuella frågan av Maria i veckan;



Hur känner du som faktiskt lever av att vara snygg inför ändringarna som sker med kroppen efter en graviditet?
Är du orolig att inte komma i ”modell-form” igen? Det är såklart viktigare med barnet än att vara snygg men jag hoppas du förstår hur jag menar, du måste ju känna en väldigt stor press på att se bra ut inom ditt jobb.

 Även som bloggare är det ett kraftigt utseendepress, man ska vara smal, vältränad med magrutor och ha perfekt hud och tjockt vackert hår så man får många följare och likes på Instagram. Egentligen borde det inte vara viktigt alls men det är ju tyvärr det och om man har som jobb att visa upp sin kropp och utseende kan jag tänka mig att det är extremt. Alla i ytliga branscher verkar typ börja hårdträna så fort de kommer hem från sjukhuset… Det är ju helt sjukt egentligen.

Skulle vara jätteintressant om du kunde skriva ett inlägg om det ämnet och förklara hur du ser på det. Känner du någon stress eller tänker du att det får bli som det blir och kan du inte modella hittar du bara på något annat?

Maria

Det här är en väldigt bra fråga, för jag tror säkert att många tänker just på det där med kroppen efter en graviditet. Jag tycker att det är viktigt att ta upp alla aspekter runt att få barn och ibland måste man röra lite vid de ”fula” ämnena med. 

Det känns lite larvigt att man som gravid ska strunta totalt i hur man ser ut under tiden eller efter, så länge barnet mår bra så kan väl Mamman få vara glad och nöjd hon med. Det blir så mycket snack runt utseendehets när man pratar om gravidförändringar och då framförallt vikt. Men man kan ju inte låta bli att ta upp ämnet bara för att det är obekvämt. Tvärtom, det hela beror ju på hur man ser på det och pratar om det. 

Man SKA gå upp en hel del i vikt när man är gravid. Både för att barnet ska få all den näring den behöver under tiden och för att bygga upp ett litet lager att ta av när man senare ammar. Jag tror inte på att vara en ”bump only” bloggare som bantar och tänker på hur jag ser ut mer än på vad som är hälsosamt för mitt barn. Men det betyder absolut inte att jag inte bryr mig om kroppen efter. Det är klart att jag vill komma tillbaka till min vanliga vikt och kropp igen efter graviditeten, jag trivs ju där jag var.

Men det jag inte tänker göra är att hetsa fram någonting.

Jag kommer inte att ta några modelljobb förrän i Januari året efter, det ger mig 4 månader att låta magen gå tillbaka och kroppen återhämta sig innan jag hamnar i den utseendefixerade modellvärlden igen. Det som inte har gått tillbaka till normalt då får helt enkelt ta sin tid, tough titties! Jag är 35 i år, så jag har svårt att se att de kommer att skicka mig på några underklädescastingar. Jobben ändras med åldern och jag kommer säkert att få göra mer ”mamma jobb” i framtiden. Så jag är inte så himla orolig faktiskt.

Samma sak med bloggen. Ni vet att jag kommer att ha fött barn och kommer att fortsätta följa min resa. Jag är ju i slutändan precis som vem som helst, det är bara det att jag delar mer av mitt liv med er än vad ni gör med mig. Så jag räknar helt enkelt med att ni kommer att vara lika snälla och förstående mot mig som jag är mot mig själv. 

Det hjälper givetvis att jag har en väldigt bra grundsjälvkänsla och kan vara schysst mot mig själv. Det är inte alla som är där ännu, men om det är någon gång man ska ge sig en break så är det under och efter en graviditet. Varför hetsa och må dåligt?

Det jag vill göra för min kropp är att gå tillbaka till yogan så fort jag kan efter födseln. Både för att bygga upp styrka och smidighet, men mest för mitt psyke. Jag behöver få röra på mig för att må bra mentalt och inte få ångest. Så det kommer att ligga som en prioritet att gå tillbaka när kroppen tillåter.

Det jag saknar är att få känna mig stark, inte smal, att känna att min kropp är hälsosam och pallar det mesta. Jag saknar även att ha energi och spring i steget, så det är viktigt för mig att få tillbaka den känslan efter.

För att summera så kommer jag att vara snäll mot mig själv och min kropp, varken hetsa eller ge upp. Jag vet att det kommer att bli förändringar som aldrig går bort, men det är någonting jag får ta helt enkelt. Jag vill leva ett hälsosamt liv som får mig att må bra, för då kommer min lilla att må bra med och det är det som är det viktigaste. 

Här i England finns ett ordspråk som översätts ungefär som att ”det är bättre att hälla från ett fullt glas än ett tomt”. Det vill säga om du är glad och lycklig så kan du ge så mycket mer till andra. Det är ett motto som jag kommer att ha i åtanke när jag är Mamma. 



Hur känner ni andra runt träning och kroppen efter graviditeten? Är det viktigt för er att gå tillbaka till er ursprungskropp eller känns det ok att saker kommer att vara lite annorlunda?

Fortsätt gärna fråga i kommentarerna. Jag lägger undan tid då och då och svarar på alla era frågor och de som känna extra viktiga lyfter jag gärna i egna inlägg.

For the English version, please click below. 

This question is translated from Swedish.

I get a lot of clever and interesting questions from you in the comments and now and then I feel like I want to elaborate a bit more on a subject. One of those comments is this one by Maria;



How do you who make a living from looking good feel about all the changes in your body after a pregnancy? Are you worried about getting back into ”model shape” again? Of course, the baby’s well-being is more important than looking good, but I hope that you understand what I mean. You must feel a lot of pressure to look good in your job.

Even bloggers have a lot of pressures to look good, be skinny and fit with abs, perfect skin and thick lovely hair to get lots of likes and followers on Instagram. Of course it would be better if this was not the case, but unfortunately, it does play in and if your job is to show off your body and looks then I can imagine it all getting quite extreme. People in ”shallow businesses” like these seem to be going straight into heavy workout schedules as soon as they get back from the hospital. It’s really quite crazy!

It would be very interesting if you could write a post about this and explain how you see it. Do you feel stressed or are do you have more of a what will be will be attitude? And if you can’t model anymore maybe you can find something else?

Maria

This is a great question and a pretty tricky subject. I think a lot of women think about their post-pregnancy bodies. I find that it’s really important to talk about all aspects of having a baby and sometimes we do have to talk about the ”ugly” subjects too.

To me, it’s a bit silly to think that we should stop caring at all about what we look like during and after pregnancy. As long as the baby is healthy and doing well, why can’t the Mum get to be happy and content as well? There is a lot of talk about shallowness when we touch on changes after pregnancy, especially regarding weight. But we can’t skip talking about it just because the subject is uncomfortable. If anything it makes it even more important. 

We are meant to gain quite a lot of weight in pregnancy. Both to feed the little life inside of us and also to store some fat for breastfeeding later. I was never going to be a ”bump only” blogger that diets and cares more about what I look like than my child’s well-being. But that doesn’t mean that I don’t care what my body will look like after pregnancy. Of course, I would like to go back to my normal weight and shape after, that’s where I’m the most comfortable. 

What I won’t do is to force it. 

I’m going to give myself a bit of a break and won’t be doing any modelling until January 2018. This gives me a full 4 months for my belly to go back and for my body to recover as much as possible before I go back to the shallow world of modelling. And if I need more time, then tough titties, the clients will have to deal with it. I’m 35 this year and I’m not a fashion model, so I really don’t think I will be sent to any underwear castings anytime soon. Most likely I will do more ”Mum jobs” and that’s completely fine by me. So regarding the modelling, I’m not too worried. 

Same with the blog. You guys know I will be having a baby and you will hopefully continue following my journey. In the end, I’m almost exactly like you guys, the only difference is that I share more of my life with you than you do with me. So I’m kind of counting on you to be just as understanding and accepting of my post-baby-body as I will be. 

I have a pretty good self-esteem and that really does help in these kinds of situations. I know how to be kind to myself and I also know that not everyone is far enough into their journey in life to be able to do the same. If there is one time in life to give yourself a break, it’s during pregnancy and when you are a new mother. Why feel insecure and worried about it? It won’t do anyone any good. Just try to roll with it and take it for what it is and I promise you will be a lot happier. 

What I will do to set myself up for a happy relationship with my body in the future is to prioritise to get back to yoga as soon as I can. Both to build up some strength and flexibility again, but mainly for my mind. I need to move to not get anxiety, so it’s really important for me to get to work out as soon as my body allows it. 

I miss feeling strong, not skinny, I want to be healthy and feel that my body can do all the things I ask of it. I miss feeling energetic and with a spring in my step and it’s important for me to get that feeling back again. 

To sum it all up I’m planning to be kind to myself and my body. I won’t stress myself out or completely give up. I know there will be changes that will be irreversible, but that’s just a part of becoming a mother. I want to live a healthy life and be as happy as I can be because then my little munchkin will be healthy and happy too. 

I love the expression of ”pouring from a full cup”. If I’m happy and content then I have a lot more to give than if I’m unhappy and stressed. This is something I will keep in mind as a new mother. 



What are your thoughts on this subject? Is it important for you to go ”back to normal” as soon as you can after pregnancy or will it be ok if it takes a bit longer?

Please continue leaving great comments. I take time out now and then to answer all of your questions and the ones I feel need a bit more of an in-depth answer I will lift in posts here on the blog.

 

 

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
19kommentarer
  • För mig som inte har mitt utseende som grund till brödfödan var det inte viktigt att snabbt återgå till den vikt jag hade innan den första graviditeten. Utseende eller starka ben var liksom inte alls på kartan när man kissar i duschen för att det svider mindre eller försöker förstå att det är hemorrojder som sitter i vägen för en fis. Att samtidigt förstå en bebis behov… nä alltså. Tvättat hår var en lyx.
    Efter graviditet nr två var det viktigt att snabbt bli stark i bålen för att orka med en toddler och en nyföding. Jag tror att jag upplevde graviditet ett och två och post partum olika för att jag hade olika livssituationer. Med ettan hade jag möjlighet att slacka och gjorde det – jag är svinnöjd att jag gjorde det då vi hade en krävande bebis. Med tvåan fanns ingen möjlighet att vila och då visste jag redan hur min kropp skulle vara efter födseln så jag började jobba med magmuskler efter ett par veckor. Det är jag också svinnöjd med då det var mycket hemmafru-jobb som krävde muskler.
    Idag är jag 35 och kommer i mina studentkläder, om det nu spelar någon roll. Jag kan framförallt klättra i träd med mina barn, visa hur man hänger knäveck och göra en kullerbytta, leka kull och hoppa bomben. Hängpattarna fladdrar och magen med bärningsbristor skumpar, men för mig gör det inte så mycket. Så kan det också bli efter graviditet och förlossning. Det blir det nya normala liksom.

    Hanna 2017-06-22 10:32:04
    Svara
    • Svar på Hannas kommentar.

      Vilken härlig kommentar! Precis sådär vill jag också känna när jag har haft mina två! Jag tänker skynda långsamt efter den fösta och prova mig fram och efter den andra så hoppas jag att som du säger ha lite mer koll på hur mycket man pallar med när man har en liten som springer och en som ligger i vagnen. Stor kram på dig!

      Tess 2017-06-22 13:07:35 http://tessm.metromode.se/
      Svara
  • När jag blev gravid med mitt första barn, valde jag att sluta jobba extra som instruktör efter ca 3 månader. Detta på grund av att det var ett så hårt fysiskt pass jag körde och att jag hade svårt att gå upp i vikt. Jag älskade att vara gravid och hade turen att må bra och gå upp det jag behövde i vikt. Efter förlossningen var jag ganska matt, svimmade några gånger dagarna efter men mådde annars bra. Jag rasade dock i vikt när jag ammade, när vågen visade på 45 kg slängde jag ut den och 10 år senare har det fortfarande inte kommit in någon våg i mitt hem. Sakta men säkert gick jag upp i vikt igen när jag slutade amma. Jag gick många och långa promenader i skogen med bebis och hundarna den första tiden, jag gjorde även lite styrkeövningar hemma med min egen kroppsvikt. Min sambo jobbar borta under veckorna så möjligheten att gå på gym var inte så stor, men jag saknade det inte speciellt mycket. Nu såhär efter två graviditeter är det inte min vältrande mage jag saknar, utan det är just som du skriver Tess, det är att få känna mig stark. Jag vill gärna träna mer och bygga upp min styrka mer, men livet som mamma och hårt arbetande kvinna med en man som är borta på veckorna ger inte så mycket tid över. Visst man kan alltid klämma in lite träning, men jag vill inte stressa. Det jag har gjort efter två graviditeter och amningar är att operera brösten. De försvann helt enkelt efter mina viktras och det var helt och hållet för min egen skull jag valde att lägga in silikon. Sen är det ingen som kan tro att jag har gjort det för de är så proportionerliga till min kropp.
    Det är så roligt att läsa alla kommentarer och tack Tess för en så varierande och feel-good blogg.

    Helen 2017-06-21 09:50:39
    Svara
  • Jag älskar att läsa om din graviditet och klickar in på din blogg dagligen för att läsa om bebis och londonlivet men du har vid flera tillfällen skrivit saker om din graviditet och skrivit det som en sanning, t.ex. ”Man SKA gå upp en hel del i vikt när man är gravid.” Jag har gått upp tre kg denna graviditet (är i vecka 38), det är inte en hel del, är det fel på mig då menar du? Nä, inte det minsta faktiskt! Jag mår skitbra och bebis ligger jättebra på kurvan. I förra inlägget så skrev du också att ”man svettas galet mycket som gravid” t.ex och om jag går längre tillbaka så hittar jag fler exempel. Det jag menar är att du alltför ofta skriver dina egna upplevelser och erfarenheter som gravid som den enda sanningen och jag tycker det blir så himla fel! ALLA personer är olika och ALLA graviditeter är olika. Inte ens mina två egna graviditeter är speciellt lika så snälla, skriv inte på ett sätt som kan få andra att tro att det är något fel på en, för det är det antagligen inte!

    Utöver det så är blir jag alltid väldigt glad att klicka in här =). Du lever på många sätt ett svenssonliv men ett riktigt exotiskt sådant.

    Erika 2017-06-20 20:19:46
    Svara
    • Svar på Erikas kommentar.

      Men Erika, varför hänga upp sig på ordet ”ska”. Bebisen väger ju rent generellt runt 3-4kg vid födelsen (grov generalisering men ungefär). Man har en moderkaka som väger samt fostervatten..
      Om du har gått upp 3kg tills vecka 38 så har du förmodligen gått ned i vikt rent kroppsligt. En del kvinnor går ner i vikt pga att de mår så pass illa att de inte kan äta under en stor del av graviditeten. Andra går ner i vilt pga att de är överviktiga och under rådgivning med läkare går ned i vikt under graviditeten.

      Så givetvis SKA man gå upp som gravid. Vad som är en ”hel del” är ju egentligen extremt subjektivt.

      Annica 2017-06-22 00:14:24
      Svara
    • Svar på Erikas kommentar.

      Jag förstår absolut vad du menar. Just när det komme till vikten så går jag på generella riktlinjer, givetvis finns det undantag till allt. Det är otroligt svårt att täcka alla dessa i ett blogginlägg dock. Jag påpekar ofta att graviditeter är otroligt olika men eftersom jag själv bara har varit gravid en gång så bloggar jag om min erfarenhet. Det skulle inte gå att prata om ett så brett ämne som graviditet om jag skulle ta upp alla olika undantag/varianter eller erfarenheter som man skulle kunna ha. Inläggen skulle bli för långa helt enkelt. Men jag hoppas att ni läsare förstår att allting är individuellt och att bara för att min erfarenhet är på ett sätt så betyder inte det att något annat är fel. Jag är glad att du gillar att kika in oavsett.

      Tess 2017-06-21 09:29:54 http://tessm.metromode.se/
      Svara
      • Svar på Tesss kommentar.

        Fast du kan ju bara formulera dig på ett lite annorlunda sätt, dvs bara skippa ord som ”ska” och andra tokiga påståenden. Mera ‘jag upplever det si och så’ och ‘i mitt fall känns det si och så’ osv. Hur mycket man går upp beror t ex så mycket på startvikten, du har inte mycket egna reserv tex så du går förmodligen upp mer än någon annan som har lite extra fettlagrer att ta ifrån osv.

        Camilla 2017-06-21 13:14:29
        Svara
        • Svar på Camillas kommentar.

          Jag tror att det här kan vara lite av en landsgrej med, här är de väldigt noga med att majoriteten av gravida ska gå upp i vikt. Så det är ju inte bara min åsikt utan de genrella riktlinjerna. Jag bor här i UK och kommer att gå på vad de säger och det är svårt för mig att veta hur det funkar i andra länder. Som sagt var så går det tyvärr inte att ta upp allas individuella situationer utan mer det generella. Det finns givetvis undantag, men jag kan inte redogöra för all dem när jag skriver ett inlägg tyvärr.

          Tess 2017-06-21 13:50:22 http://tessm.metromode.se/
          Svara
          • Svar på Tesss kommentar.

            Konstigt att du envisas med detta, varför kan du inte bara skippa ord som ‘ska’ då du bara utgår ifrån dig själv? Då är problemet löst och du trampar ingen på tårna.

            Camilla 2017-06-21 18:45:10
            Svara
            • Svar på Camillas kommentar.

              För att inte trampa någon på tårna så kan man inte blogga om den här typen av ämnen alls. Men du kanske skulle föredra en mer slätstruken blogg? Nu är det här en generell rekommendation och inte en personlig åsikt, så jag håller inte med dig i det här fallet. Jag börjar bli ganska trött på den här konversationen själv och känner att jag har förklarat min åsikt så utförligt som jag kan, så jag tycker att vi lämnar det nu.

              Tess 2017-06-21 21:30:31 http://tessm.metromode.se/
              Svara
              • Svar på Tesss kommentar.

                Förlåt Tess!
                Min mening var inte att ställa till med ed diskussion kring kroppen och vikten under och efter en graviditet. Du har en väldigt sund och positiv inställning till kroppen och gör helt rätt i att följa riktlinjerna som finns i England. Det var olyckligt att det var just detta inlägg som fick min bägare att rinna över.

                Det enda jag ville säga var att även om det är DIN blogg och du har all rätt att skriva om exakt vad du vill och exakt hur du vill så är det så extremt känsligt att skriva om graviditeter och att du vinner så mycket på att ändra från ”man” till ”jag” och undvika ord som ska och liknande hårda ord.

                Nu kommer jag inte säga mer om sett, jag ville bara förtydliga att det inte handlar om din inställning till kroppen och graviditeten.

                Tack för en underbar blogg!!

                Erika 2017-06-23 06:30:17
                Svara
  • Läs Yoga girls inlägg för några dagar sen, viken klok och fin kvinna!
    <3 "People keep asking me what I'm doing to "get my old body back". My old body? Back? I have no intention in moving backwards, and I don't think my body is ever going to be what it was before. I pushed a 10-pound human being out of my vagina! That I grew in my womb for the better part of a year! And now I'm feeding her – with my body! No. My body will never be what it was before. Does that mean it's uglier? Less attractive? Less admirable? Hell no."

    Camilla 2017-06-20 18:40:14
    Svara
  • Jag hade så ont så länge efter min förlossning att det tog väldigt länge att kunna börja röra på sig som vanligt, vilket var väldigt frustrerande – jag kände mig inte riktigt bekväm i min kropp längre, med mjölkstinna bröst och plufsig mage. Men fick lära mig att acceptera det, kom inte igång med träningen förrän efter över ett år – men då kom jag igång ordentligt och är nu, fem år efter förlossningen, i mycket bättre form än någonsin tidigare! Visst, jag har bristningar på magen och ärr efter att ha fått operera navelbråck som kom av att jag hade så himla stor mage, men jag känner mig stark och fin, vilket är väldigt skönt. Jag tror att det är viktigt att acceptera att det kan ta tid – vissa saker kan man inte styra över, hur gärna man än vill (och hur frustrerande det än är!). Och som du säger – det viktigaste är att man fokuserar på att må bra och vara lycklig! Lycka till <3

    Em 2017-06-20 18:15:02
    Svara
  • Jag känner absolut igen vad du menar, jag kände mig lite dum att jag tillät mig gå upp så mycket i vikt både graviditer för det är verkligen inte bra för kroppen men mest av allt ogillade jag att vara ‘långsam’ jag som alltid går snabbt fick istället ta det lugnt och vara den som vaktade väskan på bänken i parken. Andra graviditeten var det svårare att träna också för lite mindre tid för mig själv med en 3åring men också mycket mer uppenbart när jag kände jag inte va tillräckligt i form att ens leka med honom.
    Komma ’tillbaka’ var super viktigt för mig, nu med 9 månaders baby känner jag mig ok – lite slappare och ‘belly pouch’ att jobba på men sakta men säkert med nyttig mat, med många många promenader som blivit till springrundor, massa roliga buggy fit grupper där man tränar med andra i samma position och tillsammans med tränare som är experter på post natal kroppar. Sen ser jag det som en bonus att vara ledig från jobbet och ha så mycket tid att kunna träna och vara ute, bebisar sover ju så bra när vagnen rör sig så win win, bor ju också i UK och kanske vi har lite sämre work lite balans i allmänhet. Jag känner dock ingen hets från omgivningen att man ska studsa tillbaka, och det är förstås skönt. (Jag är dock revisor och inte modell så kanske min omgivning ser lite annorlunda ut :)) Amningen ska tydligen hjälpa med vikt och annan återhämtning men det har inte jag märkt, jag ammade 6 månader, men många tappar sina kilon av att sitta och amma på pilates bollen (perfekt inköp om du inte har en sån innan födseln också..). Jag tror stenhårt att ingen ska banta eller ha för hårda mat regler första året, det är tillräckligt stressigt med sömnlöshet, amning och hormon flipper för att förbjuda sig massa saker men för mig som är kvalificerad socker råtta så har det varit bra att hålls socker intaget så lågt som möjligt.

    Eve 2017-06-20 13:24:44
    Svara
  • Jag har ingen aning om hur jag kommer känna när jag väl är där, men jag hoppas jag kommer vara snäll mot mig själv och tacksam mot kroppen istället för att klaga över att den inte ser ut som den gjorde. Men jag håller med om att det är viktigt att må bra och vara hälsosam med (måttlig) träning och näringsrik mat så man får energi att orka ta hand om sig själv och sin familj.

    Något jag läst på både Elaine Eksvärds och Paula Uribes bloggar är att de båda tycker/har tyckt det är jobbigt att brösten blir mindre, ‘tomma’ och hängiga efter amning, och i kommentarerna verkar det vara något som många tycker är en jobbig förändring. Men jag har också hört att de ‘tomma’ efteramningsbrösten ofta ‘fyller till sig’ igen något år efter amning så det är nog bra att inte vara för snabb med att vilja fixa sig med tex lyft.

    Jennifer 2017-06-20 09:33:54
    Svara
  • Jag är knappast en träningsmänniska, utöver ridning tycker jag att de flesta motionsformer är otroligt tråkiga. Men under graviditeten har jag saknat att kunna röra på mig (foglossning, trötthet, lathet). Har haft problem med vikten sedan slutet av tonåren och var äntligen viktstabil precis innan jag blev gravid. Under graviditeten gick jag upp 25 kg och landade på jämna 100kg dagen för kejsarsnitt. Har aldrig känt mig så ful, men samtidigt så vacker. Det har varit svårt att känna att jag inte kan påverka vikten och det är samma nu efter. Det har gått två veckor sedan min Skrutt kom och jag har bara tappat vikten av honom. Att börja träna och tänka på kosten existerar inte, att ta hand om honom och att överhuvudtaget få i sig mat är stort nog. Jag hoppas att amningen ska hjälpa till och att när jag har återhämtat mig lite mer kunna komma igång med promenader. Foglossningen hänger dock fortfarande kvar..

    Amanda 2017-06-20 09:31:58
    Svara
  • Jag är i mina sista veckor av graviditeten (slutet på v.37) och jag kan helt hålla med om att jag längtar tills jag får tillbaka min vanliga ork och spring i benen. Jag har inte mått så dåligt över viktuppgången som jag trodde, då jag hittills gått upp ca 12kg, men självklart vill man och längtar tills man får tillbaka sin ”gamla kropp”. Inte just vikten, utan känslan av att kunna röra sig normalt, gå, träna, ha ork att göra saker – allt från att baka bröd till att vara social! Ja ni fattar…. Men helt ärligt är det tufft att se hur kroppen ändras på kort tid, och att känna sig stor och klumpig. Har dessutom fått svåra foglossningar sen v. 30 ungefär, vilket är sjukt jobbigt. Men det är självklart värt det och jag skulle aldrig byta bort det mot att få bära vår älskade lilla bebis! Heja oss kvinnor 🙂
    Så härligt att följa dig med dina hälsosamma värderingar och tankar!

    E 2017-06-20 08:25:07
    Svara
  • Very good response. Completely agree you can not forget who you were, and how important it is to have time for yourself as well as the baby.
    I’m very good at exercising but diet not so great!! It’s a learning process and I’m still learning even though my boy is 2 years 9 months now!

    Helen Blick 2017-06-20 08:10:49
    Svara
  • Jag väger nog mindre nu egentligen än vad jag gjorde innan min graviditet. Inte för jag vet säkert eftersom jag inte har någon våg. Men att ”saker kommer vara lite annorlunda” är ju en ganska grov underskrift och ett ganska lustigt synsätt. Jag har en helt annorlunda kropp både funktionsmässigt och utseendemässigt såhär 1,5 år efter min första graviditet. Inte för att det är viktigt eller ens relevant och jag förstår verkligen inte den här strävan efter att få tillbaka något man hade tidigare. Livet förändras och så gör ens utseende också. Hur är omöjligt att förutse och många får aldrig tillbaka samma funktion kroppen en gång hade. Sen hade jag varit väldigt försiktig med att sätta upp en 4 månaders gräns (även om man behöver något att förhålla sig till). Vissa joggar i princip ut från BB men det kan ta tid för kroppen att återhämta sig, amningen att etableras och psyket att stabiliseras. Jag vet att vi har otroligt generösa föräldrarförsäkringar i Sverige men har du möjlighet hade jag gett mig själv rejäla marginaler ifall det inte går som man tänkt sig. Det är en stor omställning och det är alltid skönt att ha marginalerna på sin sida.

    C 2017-06-20 03:54:15
    Svara

senaste från Mode

Tess Montgomerys webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
34 kvadrat
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Elin Johansson
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Ida Warg
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Sanne Alexandra
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Fanny Ekstrand
Hälsa
Träningsglädje
Mode
Chrystelle Eriksberger
Man
Marcus Schuterman
Man
Viktor Frisk