Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

My Spring Favourites

SE ALLT

Bumpdate Week 18 & 5 Things I Didn’t Expect in Pregnancy

Hej fina ni, hur mår ni idag? 

Det var en väldigt omtumlande och sorglig dag i går och jag kände mig nästan lite bakis av alla känslor när jag vaknade i morse. Lilla fina Stockholm, där man aldrig trodde att någonting allvarligt skulle hända. Jag har oroat mig för terrorbrott här i London, men att det skulle ske i min hemstad har jag inte ens haft en tanke på.

Hur känns det för er i dag? Var står vi Svenskar efter någonting så hemskt som detta? Känner vi oss starka eller rädda? 

Vi tog i alla fall en väldigt lugn dag i dag och begav oss till Flotsam & Jestsam för helgbrunch, följt av en lång promenad i parken i solen och därefter gravidyoga och en fika i solen med Gia för min del.

Jag är nästan halvvägs nu, så jag tänkte summera ett par saker som jag har lärt mig om att vara gravid hittills;



1. Magen känns inte alls som jag trodde att det skulle göra.

Även om kalaskulan är ganska så stor, så känns den inte så himla annorlunda än förr. Det är inte förrän den väl är i vägen när jag försöker göra någonting som jag märker av att den är större. Magen är precis lika mycket en del av min kropp som den var förr i tiden och känns inte sådär alien som jag hade föreställt mig. Det kan ju hända att det ändras när jag blir ännu större, men just nu kan jag typ glömma bort att jag väntar barn ibland.

2. Folk är galet snälla mot gravida kvinnor.

Jag hade möjligtvis förväntat mig en sittplats på tunnelbanan vid något tillfälle, men inte att bli så påpassad och erbjuden så många sittplatser, vatten, leenden och snälla ord som nu. Det får mig ofta att bli lite rörd över hur många fina människor det finns i världen.

När jag var på Metro festen så var det flera andra bloggare som jag aldrig ens har pratat med förut som kom fram och grattade och sa att jag var fin. När man känner sig som en mjölkko i en klänning så är en sån gest så otroligt mycket värd. Så fint <3

3. När vi ändå talar om mjölkkor. Hur besviken är inte jag på gravidbrösten?!

Jag hade föreställt mig stora typ Pamela Anderson bröst som skulle få mig att känna mig kurvig och snygg ett tag innan magen tog fart ordentligt. Istället har jag fått som två ådriga juver som lägger sig till vila lite fint på toppen av kalaskulan. Sexy!

Som tur var gör de inte ont längre i alla fall, man får fira de små vinsterna…

4. Andra gravida kvinnor vill inte höra om kräkfria graviditeter med mycket energi.

Vilket är ganska förståeligt, men jag får faktiskt lite dåligt samvete när någon i yoga gruppen eller gravida vänner ventilerar om hur illa de mår eller har mått och de sedan frågar om hur jag har haft det. Jag har förstått att jag har en otrolig tur som har mått så pass bra som jag har gjort hittills, så jag försöker att inte ”rub it in their face” så mycket som det bara går.

Jag har även kännt mig lite fatshamad av vänner och bekanta som inte har fått lika stor mage lika fort, som att det skulle ha någonting med min diet att göra…

5. Folks reaktioner kan vara sjukt konstiga.

Det verkar inte finnas ett mellanting mellan ”Åh, din mage sitter högt upp, det måste vara en liten kille/får jag klämma?/är du säker på att det inte är tvillingar?” och de som helt slutar prata med en för att de inte kan relatera och verkligen inte kan komma på någonting bra att säga.

Ni som är gravida eller har barn, vad förvånade er mest under era graviditeter?



I vecka 18 har jag

🎀  Varit på 16 veckorskontroll med en irlänsk barnmorska som pratade så fort att mitt blodtryck gick upp bara av att lyssna på henne. Det gjorde i sin tur att jag själv började prata sjuuukt lååångsamt, bara för att motverka och lugna ner samtalet en smula.

Vi fick även höra Froggys lilla hjärta med doppler maskinen. De börjar alltid kolla väldigt långt nere och hittar hen tillslut precis under naveln, min livmoder måste nog ligga ganska högt uppe ändå. 154 små hjärtslag i minuten mätte de och det var visst någonting som var bra för båda barnmorskorna verkade sjukt nöjda.

🎀  Varit mycket mindre hungrig än tidigare. Jag kan äta allt nu, men portionerna blir mindre och mindre. Jag har nog helt enkelt byggt upp ett litet lager från tidigare och kanske inte behöver lika mycket mat just nu. Jag litar på att kroppen vet vad den gör och äter när jag är hungrig.

🎀  Har jag bokat in oss på NCT klasser här i Clapham. Det är en kurs som förbereder inför födseln med andning, amning och mycket mer. Men det som alla mina vänner som redan har barn säger är det absolut bästa är att du lär känna ett helt gäng andra tjejer som ska föda precis samtidigt som du och som bor i området. Och det är guld värt när man ska våga sig ut i parken för första gången helt ensam med vagnen att ha någon att ringa och gå ut tillsammans med.

🎀  Shoppat gravidkläder! Vi var på Bicester förra helgen och hittade massor med fina ”vanliga” kläder som även funkar nu när jag är gravid. Precis vad jag köpte och mer om Bicester village hittar ni här på bloggen i morgon. Missoni klänningen på bilden över är en liten sneak peek av mina fina fynd…

I vecka 19

🎈  Är det påsk och vi har inte allt för mycket planerat. Vi kanske åker ner till Exeter för att hälsa på Shane, Sophia och deras nyfödda lilla Carlo en natt, men i övrigt ska vi ta det lugnt, påta i trädgården och bara vara över påskhelgen.

🎈 Hoppas jag på att Froggy ska bli ännu mer aktiv där inne. Hen gör någonting konstigt ibland som gör att jag mår illa i en halv sekund och sedan går det över. Typ kullerbyttor eller något liknande?

🎈 Hoppas jag på att må lika bra och ha massor med energi precis som jag har haft den här veckan.

Ok, er tur! Hur mår ni? Det är så mysigt att läsa om hur ni har det, gravida eller inte.

Fler Bumpdates hittar du här;

Week 17
Week 16

Week 15 & Schools in London

For the English version, please click below. 

 

Hi lovelies, how are you today?

It was a tough day for us Swedes yesterday, I’m so glad my friends and family in Stockholm all are safe, but the situation is still horrendous. I never expected a terror attack to happen in calm and lovely Sweden. Shocking and so very sad!

I woke up almost with a hangover from all the emotions yesterday, so we decided to have an easy day with brunch at Flotsam & Jetsam, a long walk in the park and some pregnancy yoga.

I’m almost half way and I thought I would list 5 things I have learnt about pregnancy so far;



1. My belly doesn’t feel as weird as I thought it would. 

Even though my bump is pretty big, I don’t really notice it too much in my everyday life. It’s only when it is in the way that I remember I’m even pregnant. I always imagined pregnancy bellies to feel alien and strange, but it kind of feel like normal so far, even though it looks a lot different.

This might change in the second half of the pregnancy though.

2. People are seriously nice to pregnant women.

I thought maybe I would get a seat on the tube now and then, but I could never have imagined that lovely people would literally almost fight over who gets to offer me their seat. I have also been offered water by strangers, asked well-meaning questions and people smile at me a lot.

When I was at the Metro party in Sweden a few bloggers who I have never even spoken to came up to me to congratulate and told me I looked pretty. I mean, how sweet is that?! To get to hear that you look nice when you feel like a dairy cow in a dress really makes a big difference.

 

3. Talking about cows, what’s up with these pregnancy boobs?!

I’m seriously dissapointed. I expected this sexy Pamela Andreson-esque chest that would make me feel all voluptious and sexy before the belly got massive and stole the show. What I got was two sad veiny udders that like to rest on my bump when I take my bra off. Sexy!

Well at least they are not sore anymore, you have to celebrate the small wins…

 

4. Other pregnant people don’t want to hear about your nausea-free and high energy pregnancy.

And I can complertelyt understand them. But honeslty I do feel really bad when someone at yoga or a friend is venting about how horrible they feel and then ask me how I am and all I can say is ”great”. I really try my best not to rub it in their faces, but sometimes I almost feel tempted to come up with something just to make them feel like they are not alone.

I have also felt slightly fat-shamed by friends and acquaintances who’s bumps are a bit slower growing than mine, as if it would have anything to do with my diet…

5. People’s reactions can be seriously strange.

There doesn’t seem to be a middleground in-between ”Oh, your belly sits really high, it must be a boy/Can I touch your bump/are you sure it’s not twins?! and those wo goes completely quiet and have no idea what to say. As if I all of a sudden was from a different kind of speciecs they just can’t relate to.

How about you guys wo are preggo or have children, what surprised you the most in pregnancy?



In week 18 I have; 

🎀  Been to our 16 week check up at the hospital. We had an Irish midwife who spoke so fast I could feel my bloodpresuure rise just from listening to her. It made me start speaking veeeryyy sloooowlyyy to counteract and calm the conversation down a bit.

We also got to listen to little Froggy’s heart trough the doppler. They alwasy look for it really far down on my belly and eventually find it right under my bellybutton. I think I must be carrying pretty high. They measured the heartrate to 154 and apparently that was good since both the midwives seemed really pleased.

🎀  Been a lot less hungry than before. I can eat everything now, but my portion sizes are really shrinking. Maybe I have some storage from earlier in the pregnancy and don’t need as much nutrition right now? I’m going to have to trust my body to tell me what it needs and eat whenerver I’m hungry.

🎀  Booked the NCT classes to lear about birth, breathing and breatsfeeding. It’s also a great way of getting to know girls who are due at the same time as me. It can be nice to have a bit of support and someone to meet up with in the park on that very first day when the hubby is back to work.

🎀  Been pregnancy shopping! Or actually ”normla” clothes shopping, but all very pregnancy friendly. We went to Bicester last weekend and you can read more about that and see what I bought here on the blog tomorrow. The Missoni dress in the picture is a sneaky peek…

In week 19 I will;

🎈  It’s Easter and we have very little planned except for going down to Exeter to meet up with Shane, Sophia and their little newborn Carlo. The rest of the time we are just going to chill, sort out the garden and enjoy having a few days off.

🎈 Hope that Froggy will get even more active in the belly. At the moment the baby does something weird tat makes me feel nauseaous for about a milli second. I bet it’s rolyploys or something else babies like to do.

🎈Hopefully contunue feeling as great as I have this week. I know I will moste likely get tired and heavy in the end, but if I can get to feel like this for a while longer than I will be super happy.

Ok, your turn! How are you feeling? (preggo or not)

Find more bumpdates here;

Week 17
Week 16

Week 15 & Schools in London

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
17kommentarer
  • Alltså, jag är gravid i vecka 19 och mina bröst SPRÄNGS! De är på riktigt så jävla stora. Jag köpte en ny bh i typ vecka 12 men måste snart köpa en ny IGEN (!!) och då är det en jäkla massa veckor kvar. Jesus… Och det där med att folk är trevligare mot gravida, kanske är det för att du bor i England? Upplevde, när jag bodde i London, att folk är MYCKET trevligare generellt. Har flera gravida vänner här som dagligen får BE folk på bussar och tunnelbana om att få sitta ned. Så den punkten håller jag inte med om här i Stockholm, tyvärr är folk för upptagna med sitt eget/sina telefoner. Tack för bra blogg, så kul att följa dig nu när vi är relativt lika långt gångna i graviditeten <3

    Amanda 2017-04-10 13:13:32
    Svara
  • W: Absolut att alla har rätt till sin egen uppfattning men jag är fortsatt tveksam till att du såg till kön som en faktor här och antydde att Diana i den här situationen är utsatt som kvinna och måste därför ursäkta sig.

    Men av ditt svar att döma så tror jag kanske inte riktigt att du heller förstår ditt eget resonemang. Bra att du går vidare och gör något annat med din tid!

    Kim 2017-04-10 00:09:16
    Svara
  • Punkt nr 3 gjorde min dag!😂👍 välbehövligt att få skratta mitt i allt elände omkring oss.♡ Är också gravid och går runt med vad som känns som juver just nu. Undrar var detta kommer sluta efter att brösten fyllts med mjölk!?!?

    Emma 2017-04-09 20:08:05
    Svara
  • Jag minns med värme alla kommentarer som jag fick för ett år sedan då jag var gravid. Förstod inte innan hur mycket värme, omtanke och kärlek det väckte hos folk att man var gravid. Blir fortfarande rörd när jag tänker på det. Angående bröst och mage så kommer stora ändringarna oftast först senare i graviditeten, i synnerhet magen. Nu är ju din bebis pyttepytteliten men mot slutet så känns det nog lite alien när den vänder sig. Jag beskrev det som en stor och hal fisk som vänder sig i magen haha. Lite weird känsla men tyckte ändå det var mysigt. Att klappa på magen och känna tex ryggens konturer på babyn kändes ljuvligt för då kunde jag liksom smeka min lilla älskling redan innan han var född <3

    Camilla 2017-04-09 09:46:44
    Svara
  • Hej fina Tess! Jag gläds så åt att se hur du strålar som gravid. Vi har ju aldrig träffats men det känns ändå som om jag känner dig eftersom jag läst din blogg i säkert 7 år 🙂
    Jag är själv inte gravid men jag tycker det är jättekul att följa dina bump-dates och utvecklingen. Så fortsätt gärna med detta!

    Min vecka har varit bra (under omständigheterna). Jag är i Australien just nu (min kille är härifrån), men jag är sjävklart påverkad av det som hände i Stockholm och har känt både ledsamhet och stolthet om vart annat.
    Förutom det har jag jobbat (är också egenföretagare), lunchat med svärmor som fyllde år och varit på en trevlig hemmafest. Jag mår bara bra och njuter av det Australienska höstvädret – 23 grader och sol!.

    Din blogg är min favorit av de 5 stycken som jag läser regelbundet- den är så välskriven och personlig och jag älskar det! Jag såg den tråkiga kommentaren till det här inlägget och ville bara säga: bry dig inte! Den kvinnan har en dålig dag och ventilerade. Självklart ger det absolut inte henne rätten att vara elak och ta ut det över dig, men det är hennes problem och har egentligen ingenting med dig eller detta inlägget att göra.
    Jag tyckte detta inlägget var fint och bra. Efter att ha läst din blogg i många år så vet jag att du är en stark, rättvis och godhjärtad person. Så snälla ta åt dig av alla de positiva kommentarerna du får 🙂 Det är det man måste fokusera på här i livet! Och jag vet ju att du är bra på att vara positiv.

    Ta nu hand om dig Tess och ha en riktigt skön och avslappnad fortsättning på din helg. Du ska veta att du har så många positiva och uppskattande läsare. Vi vill bara att du ska må bra och blogga när det känns roligt och för att du vill dela med dig till oss.

    Kram!

    Ida 2017-04-09 06:41:43
    Svara
  • Grattis Tess och Garth ❤ Mysigt med din lilla magen. Oroa dig inte för dina gravid bröst. Efter förlossningen kommer dom att svälla upp. Så var noga med att smörja in dom också. Fick så mycket stretch marks under brösten för dom svullnade upp flera storlekar. Kändes som att dom skulle spricka😟

    Gabriela 2017-04-09 00:25:59
    Svara
  • Grattis Tess❤ Mysigt med din lilla magen. Oroa dig inte för dina gravid bröst. Efter förlossningen kommer dom att svälla upp Var noga med att smörja in brösten också. Fick sååå mycket stretch marks under brösten för dom svullnade upp flera storlekar. Kändes som att dom skulle spricka.

    Gabriela 2017-04-09 00:19:58
    Svara
  • Förstår din inledande kommentar men den kändes lite provocerande att läsa (nu kanske jag är mitt uppe i chocken eller skriver i affekt) men jag tycker att det är naivt att säga att man aldrig trodde något som hände skulle kunna ske i lilla Stockholm – jag jobbar på en stor anläggning som är en samlingsplats för flera tusen människor och ända sedan attentaten i Bryssel har vi haft en stor medvetenhet och nära kontakt med polisen samt en krisberedning. Jag var även i Paris när lastbilen körde längs med Nice strandpromenad och det är med en enorm respekt för myndigheter och människor jag har fortsatt att leva mitt liv och vara medveten om att man ska vara förberedd och ta vara på det man har. Som det står i tidningarna idag var händelsen inte helt oförutsedd, det var inte fråga om OM utan NÄR. Bara sex sju år sedan var det ju en självmordsbombare på Drottninggatan…detta är verkligen inte menat som kritik eller något illa, och jag är säkert fortfarande oerhört berörd över hela situationen (bilder på stenlejonen som flyttats och folk som bär skadade framför butiker, orangea filtar och svarta sopsäckar över de som inte går att rädda, Martin Svenningsons berättelse som sändes på nyheterna imorse och igår) – jag finner inga ord. Det finns också en anledning till att försvarsmakten, Säpo, sjukvården och polisen reagerade så snabbt – för att de har övat inför detta om och om och om igen i väntan på att det ska ske. Självklart är Stockholm nu starkare än någonsin, om än i sorg. Blommorna längs med Åhléns (som förövrigt rest ut de förstörda produkterna – HUR okänsligt?!), statsministerns tal och hur fina människor var igår på stan och som hjälpte mig komma hem, visar ett okuvligt folk som gör sitt bästa i kris. Som Gabs säger känner man enorm tillit och man vägrar vara rädd, men med det hör också till att man ska vara medveten. Stockholm är inte en stad där inget allvarligt skulle kunna hända – här (och i resten av världen som den ser ut nu) bör man vara medveten om att allt från terrorbrott till #openstockholm kan hända, annat är bara naivt och känns förminskande.

    All kärlek till dig Tess och lycka med bebisen, (tack för uppdateringen!) men just idag kunde jag inte låta denna händelse, som gjorde oss lika kallsvettiga och oroliga för vår säkerhet som mannen på tåget du mötte i veckan, beskrivas på det sättet.

    Diana 2017-04-08 23:39:20
    Svara
    • Svar på Dianas kommentar.

      Diana: nu tycker jag du tar något helt ur sitt sammanhang. Jag är också från Stockholm och min första tanke var bestörtning och chock över att det händer på den gata som jag har gått så många gånger på och känner så väl jag tänker att det är en ganska rimlig psykologisk reaktion. Jag tror inte Tess liksom jag själv och alla andra svenskar som är chockade och förvånade över att det vi läst på nyheterna för första gången hamnar så nära oss, menar att förminska det som har skett på något sätt.

      jag håller med Tess om att det här var en väldigt onödig kommentar av dig men som du själv verkar vara inne på, så kanske det här är sprunget från din chock och affekt och blir på så sätt mer förståeligt.

      Kim 2017-04-09 12:27:22
      Svara
    • Svar på Dianas kommentar.

      Jag tycker tyvärr att du väljer att ta en väldigt oskyldig mening och gör den till något den inte är. Det här är skriver ur mitt perspektiv, jag bor inte i Stockholm, det är mitt barndomshem. Jag minns det som jag lämnade det när jag var 18 år gammal, det blir skillnad då. Nä jag tar faktiskt VÄLDIGT illa vid mig av din kommentar. Jag tycker att den är elak och onödig. Varför sprida negativitet?
      Jag kan ta mycket skit i kommentarerna, men den här får mig för första gången på väldigt länge att sluta blogga.

      Tess 2017-04-09 00:21:11 http://tessm.metromode.se/
      Svara
      • Svar på Tesss kommentar.

        Det var verkligen inte meningen och som sagt skriver jag säkert i affekt och i chock, ber om ursäkt för det.
        Alla reagerar väl olika när ens barndomsstad drabbas, jag tycker också din mening är oskyldig men jag blev ändå berörd, det är väl en reflektion av hur jag själv hanterar händelsen som kommer fram i texten, ledsen om det handlade för mycket om dig och din reaktion.
        Hoppas det inte får dig att sluta blogga, jag behövde mest ventilera och tänkte väl inte på dig och din blogg innan jag skrev. Du kan ta bort kommentaren om den sprider så mycket elakhet och negativitet, det var verkligen inte meningen.

        Diana 2017-04-09 01:26:58
        Svara
        • Svar på Dianas kommentar.

          Tycker du gav en rejält konstruktiv kommentar och satte ord på det som sker. Förstår inte vad i din kommentar som var negativt men vill ändå heja på dig för en så välskriven, beskrivande kommentar. Även om mottagaren självklart inte tycker det. Varför ska tjejer alltid behöva be om ursäkt för hur dem uppfattas? Om tess har problem att se poängen så får det stå för henne.

          W 2017-04-09 10:11:08
          Svara
          • Svar på Ws kommentar.

            Jag kunde verkligen inte tycka mer tvärtom. Jag tycker att kommentaren är vidrig och onödig och jag tycker att din kommentar är lika illa den. Om ni på allvar tror att jag skulle ”förminska” Sverige efter något sånt här så ser jag hellre att ingen av er kommer tillbaka till den här bloggen igen. Om det är någonting vi behöver i ett sånt här läge är positivitet och inte att racka ner på varandra. Skäms!

            Tess 2017-04-09 15:22:32 http://tessm.metromode.se/
            Svara
          • Svar på Ws kommentar.

            W: Fast hur i det här sammanhanget funkar det med”tjejer måste alltid be om ursäkt för hur de uppfattas” . Då kan du lika gärna vända på det och ifrågasätta varför Tess måste förklara sig och be om ursäkt för hennes reaktion efter ett terrorattentat i hennes hemstad.

            Tess är ju likaledes kvinna och enligt din tes så bör ju då egentligen Diana inte ha skrivit den här kommentaren från första början eftersom Tess inte ska behöva be om ursäkt för hur hon uppfattas. Jag förstår inte riktigt din logik här.

            Kim 2017-04-09 12:38:22
            Svara
            • Svar på Kims kommentar.

              Eh men är du dum? Varken den ena eller andra behöver förklara sig själv. Alla har rätt till sin uppfattning.

              Diana skrev på ett väldigt tydligt sätt och tess har nog bara extra lättkränkta gravidhormoner. Och komma med ”då behöver ingen av er läsa min blogg längre”. Hm intressant tanke, hur hade du tänkt realisera det?
              Äsch detta är för petitess även för mig, raljera på ni…. So long!

              W 2017-04-09 22:37:45
              Svara
  • Bor i Sthlm och arbetar på Drottninggatan. Värt kontor ligger precis utanför dit avspärrningarna gick mot gamla stan. Så när allt hände var vi spärrade och chockade på kontoret när vi följde händelseutvecklingen. Har varit väldigt trött från det att man väl lyckades ta sig hem igår.

    Allt känns så mycket läskigare dock samtidigt som det är en trygghet med det lilla livet i magen. Förra veckan gjorde vi ju vårt efterlängtade ul och fick äntligen se den lilla. På måndag går vi in i vecka 15 och jag börjar (bortsett från denna helg) känna mig lite piggare under veckorna. Illamåendet har dock varit lite kämpigare den senaste veckan men jag känner hopp för att det snart avtar 🙂

    Gällande hur man reagerar i Sthlm. Jag vägrar vara rädd, jag vägrar vara misstänksam mot alla runtom mig, vi fortsätter med livet nästan som vanligt även om det inte är som ”vanligt” längre. Jag känner mig mer stark än rädd och känner en otrolig tillit till svensk polis och alla andra som spelat en stor roll i insatsen. Svårt att förklara känslan att ha varit precis i city där det hände, hela situationen är overklig och som från en film men alla ställde verkligen upp för varandra denna dag. Samtidigt är jag tacksam för det lilla livet i magen, det är så viktigt ❤

    Det blev en lång kommentar idag men det är mycket tankar som snurrar just nu inser jag. Önskar dig en fin söndag! 🙂

    Gabs 2017-04-08 23:05:44
    Svara
    • Svar på Gabss kommentar.

      Jag känner mig rädd och otrygg, något som jag aldrig tidigare känt i Stockholm! Men jag tänker inte låta det ändra mitt liv och mitt beteende, ska fortsätta leva det liv jag vill! ❤️

      Anna 2017-04-09 14:19:48
      Svara

senaste från Mode

Tess Montgomerys webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Home
Andrea Brodin
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Chrystelle Eriksberger
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Träningsglädje
Home
34 kvadrat
Hälsa
Fannie Redman
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Sanne Alexandra
Lifestyle
Makeup by Lina
Man
Niklas Berglind
Man
Viktor Frisk
Man
Marcus Schuterman